Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! 

Din fråga handlar om bouppteckning. Jag kommer därför gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken, förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation. 

Allmän information

Bouppteckning 

En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från ett dödsfall (ärvdabalken 20 kap. 1 §). Förrättningen är ett möte där man bland annat går igenom den avlidnes tillgångar och skulder samt, om den avlidne var gift, den efterlevande makens tillgångar och skulder. Till bouppteckningsförrättningen ska dödsbodelägare, den avlidnas efterlevande make eller sambo samt efterarvingar kallas (ärvdabalken 20 kap 2 §). Bouppteckningen ska sedan ges in till Skatteverket för registrering inom en månad efter att den upprättats (ärvdabalken 20 kap. 8 §). När bouppteckningen registrerats blir den en allmän handling som kan begäras ut av vem som helst. 

En bouppteckning ska alltså förrättas och skickas till Skatteverket inom totalt fyra månader från dödsfallet. Om det behövs längre tid för förrättningen måste anstånd begäras från Skatteverket (ärvdabalken 20 kap 1 §). Man ansöker om anstånd genom att ringa eller skriva till Skatteverket. Det finns ingen bestämmelse som anger hur långt ett anstånd får vara, i stället bedöms lämplig anståndstid från fall till fall. Om ytterligare anstånd behövs ska en ny ansökan ha kommit in till Skatteverket innan tiden för det tidigare anståndet har gått ut. Det finns dock ingen möjlighet att få anstånd med att lämna in en bouppteckning. 

Tilläggsbouppteckning 

Om det efter att en bouppteckning upprättats framkommer att ytterligare tillgångar eller skulder finns i dödsboet ska en tilläggsbouppteckning innehållande tillägg förrättas inom en månad (ärvdabalken 20 kap. 10 §). Detsamma gäller om en annan felaktighet i bouppteckningen upptäcks. En tilläggsbouppteckning kan bara göras innan arvskifte sker. 

Dödsboanmälan

Det finns vissa situationer då en bouppteckning inte är nödvändig. Det gäller till exempel om det i ett dödsbo saknas tillgångar och försäkringar som täcker begravningskostnader och andra kostnader relaterade till dödsfallet. I sådana fall görs i stället en dödsboanmälan skriftligt till Skatteverket av socialnämnden i den avlidnes hemkommun (ärvdabalken 20 kap. 8a §). Om den avlidne var gift är det tillgångarna efter bodelning som läggs till grund för bedömningen av den avlidnas ekonomiska förhållanden. 

Dödsboets skulder

Alla dödsboets tillgångar ska i första hand användas för att betala den avlidnes och boets skulder, först därefter kan ett arvskifte ske. Om arvskifte sker innan den avlidnes och boets skulder betalats ska skiftet gå åter (ärvdabalk 21 kap. 4 §). Om skulderna inte är större än att de kan betalas av den avlidnes tillgångar ska inte hela arvet återgå utan endast den del som krävs för att betala skulden. Det innebär att man inte behöver återge hela arvet om det inte krävs för att skulden ska betalas i sin helhet, samt att man inte behöver återge mer än vad man ärvt. Om det saknas tillgångar i dödsboet behöver dödsbodelägarna inte personligen betala skulderna. 

Begravningskostnader 

Huvudregeln är att den avlidnes tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen så som de var vid dödstillfället (ärvdabalken 20 kap. 4 §). Skatteverket har dock i ett ställningstagande ansett att begravningskostnader är så nära förknippade med ett dödsfall att de får antecknas som en skuld i bouppteckningen. 

Din situation och rekommendation

En bouppteckning ska förrättas och skickas in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. Man kan begära anstånd för själva förrättningen, men inte för att lämna in bouppteckningen till Skatteverket. Det finns inga bestämmelser som anger hur långt anståndet får vara, utan det görs en bedömning från fall till fall. Om man behöver ytterligare anstånd ska en ny ansökan ha kommit till Skatteverket innan det tidigare anståndet gått ut. När bouppteckningen sedan är klar och har registrerats hos Skatteverket kan du begära ut en kopia, då behöver du ange den avlidnes personnummer och en e-postadress som bouppteckningen ska skickas till. 

Begravningskostnader får antecknas som en skuld i bouppteckningen, vilket skett i ert fall. Vad jag kan se finns inga regler som anger hur mycket pengar man avräknar för mat per person, utan det beror till exempel på vilken mat man bjuder på eller var minnesstunden hålls. Begravningskostnader betalas av dödsboet med de tillgångar som finns kvar efter den avlidna, men ibland har den avlidna även en försäkring där det finns pengar att avsätta för begravningskostnader. Det kan vara värt att undersöka om det finns någon sådan försäkring som kan täcka en del av kostnaderna för minnesstunden. Ni kan också överväga att göra en tilläggsbouppteckning om det visar sig att minnesstunden blir dyrare, det vill säga om skulden blir större än vad som angivits i bouppteckningen. Observera dock att en tilläggsbouppteckning bara kan göras innan arvskifte skett. 

Du kan inte bli personligt betalningsskyldig för din pappas skulder. Det är dödsboets tillgångar som ska användas för att betala den avlidnes skulder. Skulderna ska betalas innan ett arvskifte sker. Om arvskifte hinner ske innan den avlidnes skulder betalats ska arvet gå åter. Det betyder att om du får ut arv efter din pappa innan dödsboets skulder betalats ska hela eller delar av arvet lämnas tillbaka till dödsboet för att skulden ska kunna betalas. 

Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Fråga Juristen. Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga kan du boka tid med en av våra jurister som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter och som har erfarenhet av liknande fall.