Vad är skillnad på laglott och arvsrätt?
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.
Utgångspunkt
Arvsrätt är rätten till arv. Arvsrätt innefattar således rätten till såväl arvslott som laglott. Jag misstänker dock att det är skillnaden på arvslott och laglott som du efterfrågar och därför kommer jag redogöra för det nedan.
Arvslott
För att förstå vad laglott är måste vi först och främst reda ut vad begreppet arvslott betyder. Varför det är viktigt att känna till detta begrepp kommer att framgå under nästa avsnitt.
Om testamente saknas så gäller följande. Den avlidnes bröstarvingar (barn och barnbarn) ska dela lika på arvet (2 kap 1 § ärvdabalken). Det är detta som kallas för arvslott.
Exempel 1. Anna har inget testamente. Hon har två barn, Bert och Carin. När Anna avlider kommer Bert och Carin få ärva 50 % var av arvet. Deras arvslott är alltså 50 %.
Exempel 2. Anna har inget testamente. Hon har fyra barn, Bert, Carin, Daniel och Erik. Erik är sedan tidigare avliden och efterlämnade sig dottern Fanny. Detta betyder att Annas bröstarvingar är Bert, Carin, Daniel och Fanny (som träder in i avlidne Eriks ställe). Detta betyder att Annas barn (som ännu lever) samt barnbarnet Fanny kommer ärva 25 % var. Deras arvslott är alltså 25 %.
Barns rätt till laglott
Vi övergår nu till begreppet laglott. Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort sin egendom till vem man vill. När det gäller en person och dennes bröstarvingar finns det dock ett undantag från denna huvudregel. En person får nämligen inte ge bort eller testamentera bort all sin egendom så att en/flera av sina bröstarvingar blir helt lottlösa. Detta beror på att bröstarvingar har rätt till sin laglott (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är alltid hälften av arvslotten.
Exempel. Anna har två barn, Bert och Carin. Barnens arvslott är 50 %. Detta betyder att deras laglott är hälften av 50 %, dvs 25 %. Detta betyder att barnen har rätt till minst 25 % av arvet efter Anna. Anna kan alltså inte ge bort eller testamentera bort 100 % av sin egendom till t.ex. endast Bert eller endast Carin. Däremot är det möjligt för Anna att ge bort 75 % av sin egendom till det ena barnet. Resterande 25 % kommer då att tillfalla det andra barn.
Bröstarvingarnas rätt till laglott gäller dock bara om det finns egendom kvar vid arvlåtarens (dvs den avlidnes) bortgång. Det finns nämligen ingenting som stoppar en person från att sälja, ge bort eller förbruka all sin egendom fram till sin död. Detta kommer sig av att det är personen själv som äger sin egen egendom och att denne därför är fri att göra vad denne vill med denna. Detta innebär att en person i praktiken kan göra sina bröstarvingar arvlösa. En person kan alltså sälja all sin egendom så att det vid dennes död inte finns något arv alls till bröstarvingarna. Det är inte heller brottsligt att göra detta.
Avslutning
Jag hoppas det var svar på din fråga. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.