Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Vad bör jag tänka på när jag skriver ett skuldebrev mellan mig och min pappa?

Jag vill låna ut 50000kr till min pappa för att lösa en skuld han har. Dessa pengar ska betalas tillbaka till mig under en treårsperiod enligt en avbetalningsplan utan ränta. Min fråga är vad som händer med skulden om pappa skulle avlida innan pengarna betalats tillbaka. Går det att försäkra att jag får tillbaka mina pengar om det värsta skulle hända och hur gör jag det i så fall?

Rådgivarens svar

2023-01-21

Hejsan, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Jag kommer att redogöra allmänt för din fråga och sedan avsluta med en rekommendation utifrån din situation. Svaret på din fråga hittar vi i Skuldebrevslagen (SkbrL) Förmånsrättslagen (FRL) och Räntelagen (RL).

Skuldebrev – Generella riktlinjer

Inom svensk rätt har vi enkla och löpande skuldebrev. Ett löpande skuldebrev är lätt att sälja vidare eller ge bort då det är innehavaren av det löpande skuldebrevet som har rätt att få betalt. För att skriva ett löpande skuldebrev så räcker det med att skriva att skuldebrevet är ställt till innehavaren av skuldebrevet eller att inte ange vem det är ställt till (alltså vem som ska få betalt), 2 kap. 11 § SkbrL.

Alternativt kan man ange vem skuldebrevet är ställt till. Då har vi ett enkelt skuldebrev och då räcker det inte med att endast inneha skuldebrevet, utan gäldenären kan endast betala med befriande verkan, alltså göra sig kvitt skulden, om hen betalar till den borgenär som står skriven på skuldebrevet, 3 kap. 26 § SkbrL. För att sälja eller ge bort ett enkelt skuldebrev måste den tidigare borgenären meddela gäldenären om att hen har överlåtit skuldebrevet, 3 kap. 31 § SkbrL.

Ränta

Vad gäller ränta på skuldebrev framgår det av Räntelagen att man kan avtala om hur mycket ränta (eller ingen ränta) man vill ska utgå på fordran och om den ska utgå under fordrans gång eller om räntan ska utgå efter fordran har fallit till betalning (dröjsmålsränta), RL 1 § stycke 2. Om man inte har avtalat om ränta gäller följande:

Ränta på fordran (skuldebrev) utgår inte förens efter sista betalningsdatumet för fordran (dröjsmålsränta), 3 § RL. Till vilket belopp räntan utgår bestäms av referensräntan som fastställs av Riksbanken, 9 § RL. Därtill plussar man på åtta procentenheter, 6 § RL. Alltså blir dröjsmålsräntan på en fordran där man inte har avtalat om räntan 2,5 procentenheter (referensränta år 2023) + 8 procentenheter = 10,5%. Därför räcker det med att avtala om att ingen ränta ska utgå på skuldebrevet om man inte vill att det ska utgå någon ränta.

Skuldebrev i dödsbo

Skulle gäldenären avlida innan man får betalt får man således som dödsbodelägare eller tredje man med en fordran åberopa skulden vid bouppteckningen för att få betalt ur dödsboets tillgångar. Skulle den avlidnes skulder överväga dennes tillgångar kommer dödsboet att behöva ansöka om konkurs och då avgör reglerna om förmånsrätt om vilka fordringar som har företräde framför andra i konkursen, FRL 1 §.

Förmånsrätter delas upp i särskild eller allmän förmånsrätt FRL 2 §. Till att börja med kan det konstateras att en särskild förmånsrätt är typiskt sett lånet behäftat till ett hus eller bostadsrätt eller annan pantsatt egendom. Vidare är en allmän förmånsrätt alla andra fordringar, alltså fordringar som inte har pantsatts, Exempelvis kan detta vara ett skuldebrev. Särskilda förmånsrätter har alltid företräde framför allmänna förmånsrätter i konkurser. Alltså kommer exempelvis banken som står för lånet på ex huset ha företräde till tillgångarna i dödsboet innan de med allmänna förmånsrätter får betalt. Det som blir över av tillgångarna i dödsboet får såldes delas mellan fordringsägarna med allmänna förmånsrätter, FRL 15 §.

Din situation och rekommendation

Till att börja med kan jag rekommendera att ni kan skriva ett skuldebrev via vår onlinetjänst. Vilken typ av skuldebrev ni väljer beror på hur lätt du skulle vilja kunna överlåta skulden. Vidare måste ni skriva i skuldebrevet att det inte ska utgå någon ränta efter att fordran faller till betalning, annars gäller Riksbankens referensränta + 8 procentenheter = 10,5%.

Som nämnt ovan finns det en risk att du inte får ut något alls från ditt lån till din far om hans dödsbo skulle gå i konkurs. Detta beror på att ditt skuldebrev endast är en allmän förmånsrätt, vilka endast får betalt efter de särskilda förmånsrätterna har fått betalt i konkursen. Det ni kan göra är att din far pantsätter någon form av egendom som säkerhet för din fordran, vilket gör att den har en särskild förmånsrätt. Detta är endast aktuellt om din far har högre skulder än tillgångar.

Alternativt kan du sälja ditt skuldebrev till en ny borgenär. Däremot får du räkna med att du eventuellt får betalt till underpris, alltså lägre än 50 000 kr. Notera att du i sådana fall måste meddela din far om överlåtelsen om skuldebrevet är ett enkelt skuldebrev, alltså ställt till dig.

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister och få vidare rådgivning angående din fråga.

Jag hoppas du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Fråga Juristen.

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.