Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Inledning

Frågor om arv regleras i ärvdabalken. Bröstarvingar (dvs den avlidnes barn och, för de fall då barnen inte längre är vid liv, även barnbarn) har alltid rätt till sin laglott. Vad laglott och varför det är viktigt att känna till vid besvarandet av din fråga kommer att framgå längre nedan.

Barns rätt till laglott

Arvslott

För att förstå vad laglott är så måste vi först och främst reda ut vad begreppet arvslott betyder. Varför det är viktigt att känna till kommer att framgå under nästa delavsnitt.

Om testamente saknas så gäller följande. Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet (2 kap 1 § ärvdabalken). Det är detta som kallas för arvslott.

Exempel 1. Anna har inget testamente. Hon har två barn, Bert och Carin. När Anna avlider kommer Bert och Carin få ärva 50 % var av arvet. Deras arvslott är alltså 50 %.

Exempel 2. Anna har inget testamente. Hon har fyra barn, Bert, Carin, Daniel och Erik. Erik är sedan tidigare avliden och efterlämnade sig dottern Fanny. Detta betyder att Annas bröstarvingar är Bert, Carin, Daniel och Fanny (som träder in i avlidne Eriks ställe). Detta betyder att Annas barn (som ännu lever) samt barnbarnet Fanny kommer ärva 25 % var. Deras arvslott är alltså 25 %.

Laglott

Vi övergår nu till begreppet laglott. Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort sin egendom till vem man vill. När det gäller en person och dennes bröstarvingar finns det dock ett undantag från denna huvudregel. En person får nämligen inte ge bort eller testamentera bort all sin egendom så att en/flera av sina bröstarvingar blir helt lottlösa. Detta beror på att bröstarvingar har rätt till sin laglott (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är alltid hälften av arvslotten.

Exempel. Anna har två barn, Bert och Carin. Barnens arvslott är 50 %. Detta betyder att deras laglott är hälften av 50 %, dvs 25 %. Detta betyder att barnen har rätt till minst 25 % av arvet efter Anna. Anna kan alltså inte ge bort eller testamentera bort 100 % av sin egendom till t.ex. endast Bert eller endast Carin. Däremot är det möjligt för Anna att ge bort 75 % av sin egendom till det ena barnet. Resterande 25 % kommer då att tillfalla det andra barn.

Det förstärkta laglottsskyddet

Bröstarvingar har alltså alltid rätt till laglotten. För att se till att bröstarvingar inte går miste om denna rätt så finns det en del regleringar. En av dessa reglerna är det s.k. förstärkta laglottskyddet (7 kap 4 § ärvdabalken).

Det förstärkta laglottskyddet aktualiseras om gåvan getts bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syfte är att likställa med testamente. Med begreppet "likställa med testamente" avses gåvor dels där givaren väntar döden inom jämförelsevis kort tid, dels där givaren kan beräkna att till sin död få ha nyttan av den bortgivna egendomen, i vilket senare fall gåvotidpunkten i förhållande till dödsfallet är av mindre vikt.

Det förstärka laglottsskyddet kan alltså aktueliseras ifall den avlidne kort tid innan sin död skänt bort en gåva. Gåvan anses då vara att likställa med testamente och då gäller följande: Den avlidnes kvarlåtenskap ska räknas som om gåvan inte givits. Värdet på gåvan tas alltså med i vid bouppteckningen när man beräknar den avlidnes tillgångar. Detta betyder att värdet på den avldines kvarlåtenskap kommer öka och därmed också storleken på bröstarvingarnas laglott. Summan på laglotten utgör det som bröstarvingar minst har rätt till. Om det inte finns tillräckligt mycket pengar kvar av den avlidnes kvarlåtenskap för att bröstarvingarnas laglott ska kunna betalas ut så ska gåvan antingen gå åter, eller, om detta inte är möjligt, en återbetalning av motsvarande belopp ske. För att återbärning ska ske måste dock bröstarvingen väcka talan om detta inom ett år från bouppteckningen (7 kap 4 § ärvdabalken).

Vad gäller i ditt fall?

Gåvan som du mottagit har skett strax inpå din pojkväns dödsfall och den är därmed att jämställa med ett testamente. Detta betyder att det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras, vilket i sin tur innebär följande. Gåvan, dvs 160 000 kr, kommer tas med i bouppteckningen. När bouppteckningen är klar och när arvet ska skiftas ut så måste det finnas tillräckligt med tillgångar kvar i dödsboet för att din pojkväns dotter ska få sin laglott. Om det finns tillräckligt med medel för att hon ska få ut sin laglott så behöver du inte överföra pengarna. Om det däremot inte finns tillräckligt med medel kvar så måste du betala tillbaka beloppet.

Min rekommendation är därmed att informera henne om detta och vänta tills bouppteckningen är klar. Först när bouppteckningen är klar vet ni ifall du blir skyldig att betala tillbaka pengarna eller inte. Jag rekommenderar dig även att inte spendera pengarna förrän du vet ifall du blir återbetalningsskyldig eller inte. Detta eftersom du blir återbetalningsskyldig, oavsett om du spenderat pengarna eller inte.

Jag hoppas det var svar på din fråga. Har du några fler funderingar så rekommenderar jag dig att vända dig till Familjens Jurist. Där kan du läsa mer om arv samt även boka tid för juridisk rådgivning via telefon.