Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Nedan följer en redogörelse för vad som gäller när det kommer till förskott på arv, samt råd anpassade till din situation. Regler om arv finns in ärvdabalken (ÄB).

Barns rätt att ärva sina föräldrar
Barn har enligt lag en rätt att ärva sina föräldrar, vilket framgår enligt reglerna om laglott i 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten är ett minsta belopp som barn alltid har rätt att ärva. Laglottens storlek är beroende av hur mycket tillgångar den bortgångne lämnat efter sig och hur många som ska ärva, men den är alltid hälften av arvslotten, som är det som tillkommer en arvinge om inget testamente finns. 

Gåvor till barn under förälderns livstid
Lagen utgår från att gåvor från en förälder till dennes barn utgör förskott på arv, om inte något annat framgår av ett gåvobrev. Detta gör att värdet av gåvor som en förälder ger till sina barn i livstiden ska räknas av från gåvotagarens lott när arvet efter föräldern ska delas upp. Tanken är att det ska bli så jämnt som möjligt efter att föräldern avlidit, och hänsyn ska tas till tidigare gåvor. 

Det förstärkta laglottsskyddet
I 7 kap. 4 § ÄB finns en regel som handlar om att skydda laglotten i situationer där arvlåtaren gett bort en gåva under sådana omständigheter att gåvan till syftet kan jämställas med ett testamente. Eftersom man som bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott så finns denna regel till för att se till att gåvor inte fördelas för att kringgå laglottsreglerna. 

Regeln tar sikte på gåvor som skett strax före dödsfallet och då givaren haft som syfte att ordna med arvet efter sig, samt gåvor som givits med villkor, exempelvis om att givaren behåller nyttjanderätten till egendomen. 

Om det är så att gåvor givits på ett sätt att denna regel kan bli tillämplig så kan gåvomottagaren bli återbetalningsskyldig, om det inte finns särskilda skäl som talar mot det. Den som tagit emot gåvan kan då alltså bli tvungen att ge tillbaka eller betala ersättning för detta. Den som anser att en gåva har kränkt dennes laglott måste väcka talan mot gåvotagaren i behörig tingsrätt inom ett år från det att bouppteckningen avslutats.

Bouppteckning och tilläggsbouppteckning
När en person avlider uppkommer ett dödsbo. Den avlidnes arvingar kallas för dödsbodelägare. Efter dödsfallet ska ett bouppteckningssammanträde hållas. Dödsbodelägarna får då insyn i ekonomiska förehavanden, där även förskott av arv ska redovisas om någon av dödsbodelägarna begär det, 20 kap. 5 § ÄB. I ert fall är du, dina syskon och er mamma dödsbodelägare i er pappas dödsbo. Följaktligen hade var och en av er kunnat begära att förskott på arv skulle redovisas under bouppteckningen.

I de fall man upptäcker en ny tillgång eller skuld efter att bouppteckningen är avslutad, kan en så kallad tilläggsbouppteckning upprättas, 20 kap. 10 § ÄB. Tilläggsbouppteckningen ska upprättas inom en månad efter upptäckten av den tidigare okända tillgången eller skulden. Tilläggsbouppteckningen ska förrättas på samma sätt som den ordinarie bouppteckningen.

Arvskifte

Slutligen ska en arvskifteshandling upprättas, 23 kap. 4 § ÄB. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna som visar hur mycket och vad respektive person ska ärva. Avtalsfrihet råder, vilket innebär att dödsbodelägarna kan komma överens om att tillgångar ska tas upp till ett annat värde än i bouppteckningen eller att man ska frångå lagens regler om fördelning av arv. Det viktiga är att alla dödsbodelägare är överens. Om delägarna inte kan komma överens kan man ansöka om ett tvångsskifte.

Sammanfattning

Förutsatt att det inte finns gåvobrev som föreskriver motsatsen så verkar det som att gåvorna till er syskon utgjort förskott av arv i lagens mening. Om du och övriga dödsbodelägare är överens om att hantera gåvorna som förskott av arv så bör det inte finnas något som hindrar er. Detta beror på att avtalsfrihet råder vid arvskifte. Att det står i bouppteckningen att inget förskott av arv föreligger ändrar inte den bedömningen och ni borde inte behöva göra en tilläggsbouppteckning. Jag vill dock flagga för att min bedömning utgår från de omständigheter som finns angivna i frågeställningen. Det kan finnas omständigheter i ert fall jag inte känner till som kan ändra bedömningen.

Rekommendation

Arv är komplicerat och jag kan varmt rekommendera dig att boka tid med en av våra erfarna jurister på Familjens Jurist för vidare rådgivning i ditt ärende. Om något blir fel vid arvskiftet är det nämligen sällan det går att rätta till i efterhand och därför är det klokt att ta hjälp av en jurist från start.

På Familjens Jurists hemsida kan du även läsa mer om hur man tar hand om ett dödsbo med allt vad det innebär i form av boutredning, bouppteckning, bodelning, dödsboförvaltning, testamente och arvskifte.

Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Har du andra funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss på Fråga Juristen.