Juridik vid dödsfall
Vad innebär det att ärva med fri förfoganderätt?
Min man har gått bort. Vi hade inbördes testamente där det står att den överlevande skall få all den avlidnes egendom med fri förfoganderätt med undantag av bröstarvingars laglott. Vi hade inga barn ihop. Särkullbarnen har fått sin laglott utbetalt. Vad gäller i framtiden för mig? Har hört att jag kan använda pengar, sälja huset etc, men att särkullbarnen har rätt att ärva även efter mig deras pappas del som jag ärvde. Kan det stämma? Jag har 3 egna barn sedan tidigare äktenskap. Även att jag inte kan skriva testamente till ngn eller skänka bort egendom tex via gåva. Tacksam för svar.
Rådgivarens svar
2021-11-15
Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller enligt lag. Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB).
Inbördes testamente om fri förfoganderätt
Testamenten sätter arvsrätten man har enligt lag åt sidan och upprättas för att se till att arvet fördelas som man vill. Grundregeln är att en testators vilja ska respekteras i möjligaste mån, ÄB 11 kap. 1 §. Makar som har särkullbarn kan skriva att de ska ärva varandra med fri förfoganderätt. Detta ska skiljas från full äganderätt. Att en person ärver någons kvarlåtenskap med fri förfoganderätt innebär att personen får förfoga över denna som den själv behagar, men med den begränsningen att den inte får testamentera bort egendomen eller ge bort den i gåva. Syftet med sådana inbördes testamenten kan vara att skydda den efterlevande maken och samtidigt ge den avlidne makens arvingar rätt till efterarv vid den efterlevande makens död.
Beräkning av andel som innehas med fri förfoganderätt
Efterarvet består av viss andel av den efterlevande makens totala tillgångar och det är denna andel som innehas med fri förfoganderätt. Denna andel får inte testamenteras bort. Den som innehar egendom med fri förfoganderätt får inte heller orsaka väsentlig minskning av sin egendom genom till exempel gåva, ÄB 3 kap. 3 §. Andelen som ska utgå till den först avlidne makens arvingar i efterarv beräknas enligt följande:
Arvet från den först avlidna sambon (som testamenterats bort med fri förfoganderätt) dividerat med den efterlevande sambons totala förmögenhetsmassa (inklusive arvet).
Exempel: Om den efterlevande maken ärver 100 000 kr från sin make och då får en total behållning på 300 000 kr så utgör efterarvsandelen 1/3 av den efterlevande makens tillgångar. Denna del går till efterarvingarna (först avlidne makens barn). Övriga 2/3 utgår i arv till den efterlevande makens egna arvingar.
Vad gäller i din situation?
Precis som du skriver får du förfoga över tillgångarna som du vill (sälja hus till exempel), men du får inte testamentera eller ge bort för stora delar av dem. Vid din död ska din makes särkullbarn ärva viss andel av din kvarlåtenskap i efterarv. Resterande andel ska utgå i arvet efter dig. Jag kan inte besvara hur arvet mer exakt ska fördelas i din situation eftersom jag inte känner till tillräckligt mycket omständigheter.
Om du vill förfoga över den andel av dina tillgångar som ska utgå i arvet efter dig (som inte innehas med fri förfoganderätt) kan du upprätta ett testamente. På Familjens Jurists hemsida kan du upprätta ett testamente enkelt och smidigt online. Vill du ha vidare hjälp i frågan kan du även boka tid med någon av våra jurister.
Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Uppkommer ytterligare funderingar så får du gärna återkomma till oss på Fråga Juristen med en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.