Min mor avled i december 2021. Värdering av dödsboet och bouppteckning gjordes i mars 2022. Min mors make, som inte är min far, bor kvar i deras gemensamma bostadsrätt. Det finns inga andra barn. Jag har begärt ut min laglott. Om jag förstår det rätt så är laglotten 25 % av dödsboet. Nu, efter sommaren 2022, skall arvskifte snart genomföras. Min mors efterlevande make vill göra en ny värdering av lägenheten, en värdering som ska ersätta den värdering som gjordes i februari. Han vill att den nya värderingen skall gälla, istället för den första. Jag vill inte gå med på det, jag vill att värderingen som gjordes i samband med bouppteckningen skall gälla. Vad har jag för rätt att hävda att värderingen av bostaden som gjordes vid bouppteckningen är den som skall vara underlag när arvskiftet genomförs?
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Eftersom din fråga rör värdering av egendom inför arvskifte kommer jag att inleda med lite allmän information om hur man brukar göra och vad man kan göra om man inte kommer överens. Därefter kommer jag att redogöra för din situation och vilka möjligheter du har.
Vilket värde ska användas vid arvskiftet?
Dödsboets värde kan förändras mellan det att en bouppteckning görs och att arvskiftet sker. På grund av det används oftast värderingen vid dagen för arvskiftet. Utgångspunkten brukar vara att det verkliga värdet, ofta marknadsvärdet, ska ligga till grund för värderingen på skiftesdagen. Det finns däremot ingenting som hindrar dödsbodelägarna från att använda andra värden förutsatt att de är överens.
Om man inte är överens
Om man inte är överens om hur egendomen ska värderas vid arvskiftet är det möjligt att ansöka om att tingsrätten ska utse en person som skiftesman. I första hand ska skiftesmannen försöka hitta en överenskommelse mellan dödsbodelägarna. Om det inte går att få till en överenskommelse kan skiftesmannen göra ett tvångsskifte som innebär att skiftesmannen helt enkelt bestämmer hur arvet ska delas upp. Det kostar 900 kronor att ansöka om en skiftesman och sen har skiftesmannen rätt till arvode och ersättning för sina kostnader. Om man är missnöjd med arvskiftet kan man klandra det och begära att tingsrätten ska ändra det. Det måste göras senast fyra veckor efter att man tagit del av arvskiftet. Då kan tingsrätten ompröva arvskiftet eller låta skiftesmannen göra om det.
I din situation
Det vanliga är alltså att man utgår ifrån värdet när arvskiftet sker. Dödsbodelägare har dock en möjlighet att använda ett annat värde om de kan komma överens. Eftersom ni inte kan komma överens om hur bostadsrätten ska värderas kan du välja att ansöka om en skiftesman hos tingsrätten. Skiftesmannen kan då avgöra vad som är mest lämpligt. Eftersom det inte är lagstadgat hur egendomen ska värderas, och att man brukar använda värdet av egendomen vid dagen för arvskiftet, kan det vara så att även skiftesmannen kommer vilja använda en nyare värdering av bostadsrätten vid arvskiftet.
Hoppas att det här har besvarat din fråga! Om du har några fler funderingar är det bara att skicka in en ny fråga till oss här på Fråga Juristen eller boka en tid med en av våra erfarna jurister här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.