Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Jag förstår frågan som att du undrar vem som ärver en person om det inte finns några bröstarvingar och ej heller någon make i livet, och inget testamente. Eftersom jag inte har tillgång till detaljerad information om just den specifika situationen utgår mitt svar från de generella regler som finns gällande arv. 

Makars kvarlåtenskap

Regler om arv finns i ärvdabalken. Om arvlåtaren var gift vid sin bortgång tillfaller hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Undantag från detta finns dock om arvlåtaren har så kallade särkullbarn, det vill säga barn sedan tidigare, och dessa har då rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 §). Annars gäller alltså att vid den ena makens död får den andra maken allt. Det efterlevande make erhåller i arv innehas med fri förfoganderätt, vilket innebär att man fritt får förfoga över egendomen men får inte testamentera den. Bodelning ska ske enligt äktenskapsbalkens regler (23 kap. 1 § ärvdabalken).

Vilka som har rätt att ärva

I 2 kap. ärvdabalken finns regler om släktingars arvsrätt. Rätten att ärva en bortgången släkting är indelad i tre olika arvsklasser. I den första arvsklassen finns arvlåtarens barn (2 kap. 1 §). Finns det inga barn (eller deras avkomlingar, dvs barnbarn) går man vidare till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna avlidna har deras avkomlingar, dvs den avlidnes syskon, rätt till arvet (2 kap. 2 §). Finns inga arvingar i varken första eller andra arvsklassen går man vidare till tredje arvsklassen som består av den avlidnes far- och morföräldrar. Finns inte dessa i livet har deras avkomlingar, dvs den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder rätt till arvet. Tredje klassen sluter sig efter dessa, alltså ärver inte kusiner varandra (2 kap. 3 §)

Rätt till efterarv

Eftersom makar ärver varandra får ju inte de släktingar som ingår i någon av arvsklasserna till den först avlidne maken ut sitt arv. Istället gäller att när även den efterlevande maken dör, ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar ur första eller andra arvsklassen (3 kap. 2 §). Detta innebär alltså att den arvinge (i första eller andra arvsklassen) som inte kan få ut sitt arv när en släkting dör på grund av att släktingen är gift, har rätt till hälften av boet när även släktingens make dör. Detta kallas efterarv. 

Det finns dock specialregler om hur kvarlåtenskapen efter den efterlevande maken ska fördelas om egendomen väsentligen har minskats eller ökat i värde sedan den först avlidne maken dog (3 kap. 3-5 §§).

Sammanfattning och er situation

Efterlevande make ärver alltså före gemensamma barn och om dessa inte finns, före arvingar i andra arvsklassen. Detta innebär att hustrun ärvde mannen när han gick bort eftersom de var gifta. Däremot har mannens syster, som ingår i andra arvsklassen, rätt till efterarv när hustrun går bort. Vid bodelningen efter hustrun ska alltså hälften gå till mannens syster, i princip alltså det hon skulle ha ärvt om hon fått ärva mannen direkt när han dog. Den andra halvan ska delas mellan hustruns fyra syskon. 

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare frågor eller funderingar kan du hos Familjens Jurist läsa mer om arvskifte och bodelning och få hjälp med att ta hand om ett dödsbo. 

Välkommen också att återkomma till Fråga Juristen med en ny fråga.