Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en generell redogörelse för regler som blir relevanta för situationen du beskriver, följt av en rekommendation. Bestämmelser om vem som ska vara dödsbodelägare finns i ärvdabalken (ÄB). 

Vem är dödsbodelägare?

Vem som är dödsbodelägare framgår av 18 kap. 1 § ÄB. Enligt paragrafen är det efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare som ska vara dödsbodelägare. Av 18 kap. 1 § tredje stycket ÄB framgår att den som har rätt till arv först sedan en annan arvinge eller universell testamentstagare gått bort vara delägare i dennes dödsbo men inte i arvlåtarens. Generellt gäller alltså att den som har rätt till efterarv efter den först avlidna maken inte blir dödsbodelägare i dennes dödsbo utan i dödsboet efter den som först fått egendom på grund av arv eller testamente. Avgörande för vem som är dödsbodelägare kan alltså vara om exempelvis barnen får ut sitt arv nu eller först senare.

Barns rätt till arv

Enligt 2 kap. 1 § ÄB är den avlidnas avkomlingar dess närmaste arvingar, de kallas för bröstarvingar. Ofta är det den avlidnas barn. Om det är de gifta makarnas gemensamma barn ärver dock den efterlevande maken före barnen, och barnen får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken och föräldern gått bort (3 kap. 1 § ÄB). Efterlevande gemensamma barn är då alltså efterarvingar till den förälder som går bort först, och de blir dödsbodelägare först i dödsboet efter den förälder som går bort sist.

Särkullbarns rätt till arv

Särkullbarn har rätt till arv efter sin förälder, men inte efter förälderns make. Till skillnad från gemensamma barn behöver särkullbarn till den först avlidna maken inte vänta på att förälderns make går bort, utan särkullbarnet har rätt att få ut arvet direkt när dennes förälder går bort. I dessa situationer blir då särkullbarnet dödsbodelägare i den först avlidna makens bo (förutsatt att det är den först avlidna makens barn). Särkullbarn kan dock välja att avstå att ta ut sitt arv direkt till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap. 9 § ÄB. De blir i så fall efterarvingar och får ut sitt arv samtidigt som de gemensamma barnen. 

Sammanfattning och rekommendation

Dödsbodelägare är alltså efterlevande maka eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Om en arvinge har rätt till arv först när en arvinge eller testamentstagare gått bort är arvingen dödsbodelägare i dennes bo men inte i arvlåtarens. Eftersom särkullbarn ärver sin förälder och inte förälderns make är det alltså avgörande om särkullbarnen är barn till den först avlidna maken eller den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver först när båda föräldrarna går bort och generellt blir de alltså dödsbodelägare i den sist avlidna makens dödsbo. Jag har inte sett testamentet i sin helhet, men om den först avlidna maken testamenterat allt till den efterlevande maken aktualiserar detta även att barn som har rätt till arv efter den först avlidna maken måste begära jämkning av testamentet för att inte gå miste om den laglott de har rätt till (se 7 kap. 1 och 3 §§ ÄB). Det kan alltså också spela in i vem som får ut arv och när och därmed vem som ska stå med som dödsbodelägare i vems dödsbo. Jag kan inte ge något exakt svar på vem som ska stå som dödsbodelägare i ert fall eftersom det kräver att man noggrant går igenom alla relevanta omständigheter gällande både familjesituationen och testamentet. Mitt råd är därför att ni kontaktar en jurist hos Familjens jurist som kan titta närmare på er situation. 

Jag hoppas ändå att jag kunnat förklara vilka regler som aktualiseras i den här situationen. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss.