Juridik vid dödsfall
Vem får vara bouppgivare och vem får vara förättningsman?
Min make och jag har separata testamenten om våra respektive tillgångar. Min make har tre särkullsbarn, varav två bor i Danmark och en i Tyskland. Enligt hans testamente skall särkullsbarnen endast få sina laglotter, medan resterande (inklusive lösöre) går till mig. Eftersom barnen bor i olika länder bör jag bli den som tar ansvaret för bouppteckningen. Jag läste dock att man inte får vara både bouppgivare och dödsboägare. Hur gör man då?
Rådgivarens svar
2020-03-15
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.
Bouppgivarens roll
En bouppgivares roll är att vid boutredningen av dödsboet lämna uppgifter om dödsboet. Bouppgivaren ska lämna uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder, testamenten, äktenskapsförord, släktförhållanden o.s.v.
Vem får vara bouppgivare?
Frågor om arv regleras i ärvdabalken. Den person som känner dödsboet bäst (dvs den som har bäst koll på skulder, tillgångar m m) ska vara bouppgivare (ärvdabalken 20 kap 6 § första stycket). Det finns inget hinder mot att den som är dödsbodelägare också är bouppgivare. Du som dödsbodelägare kan alltså samtidigt vara bouppgivare.
Man kan dock anlita en utomstående person som bouppgivare, t ex en boutredningsman eller testamentsexekutor. Hos Familjens Jurist kan du anlita en jurist som kan hjälpa dig både med boutredning och testamente.
Förättningsmännens roll
Utöver bouppgivaren ska det även finnas två förättningsmän. Dödsbodelägare (samt eventuell boutredningsman eller testamentsexekutor) ska utse två kunniga och trovärdiga gode män som får i uppgift att förrätta dödsboet (ärvdabalken 20 kap 2 § första stycket).
Förrättningsmännens uppgift är att intyga att bouppteckningen gått rätt till och att anteckna allt av faktisk eller rättslig betydelse som förekommer vid förättningen. Förrättningsmännen ska t ex anteckna om det finns äktenskapsförord eller testamenten, samt vilka som varit närvarande vid förrättningen. Förrättningsmännen har också ansvar för att tillgångarna värderats riktigt.
Vem får vara förättningsman?
Nästan alla får vara förrättningsmän, t ex en make eller annan anhörig till en dödsbodelägare. Även en särskild bouppteckningsförättare som utsetts av Skatteverket får vara förrättningsman (ärvdabalken 20 kap 9 § första stycket).
Följande personer får däremot inte vara förrättningsman:
- en dödsbodelägare eller en företrädare för en dödsbodelägare
- en efterarvinge (framgår av rättsfallet RH 1995:77)
- en bouppgivare, boutredningsman eller testamensexekutor (framgår av rättsfallet NJA 1925 s. 389)
- en särskild boutredningsman
När man väl behöver två förättningsmän kan man alltså fråga t ex en vän eller familjemedlem som inte är något utav det ovan listade, eller så kan man anlita en utomstående. Hos Familjens Jurist kan du anlita duktiga jurister som förättningsmän.
Sammanfattning
Utifrån hur din fråga var ställd så tänker jag mig att du blandat ihop de två begreppem "bouppgivare" och "förättningsman". Det finns nämligen inget hinder för en dödsbodelägare att vara bouppgivare, men däremot får en dödsbodelägare inte vara förättningsman. Du som dödsbodelägare kan alltså vara bouppgivare, men inte förättningsman.
Jag hoppas det var svar på din fråga. Har du några vidare funderingar är du välkommen med en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.