Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om hur ett dödsbo ska förvaltas. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en rekommendation.

Allmän information

Här kommer en allmän beskrivning av vad som gäller.

Bouppteckning och dödsboanmälan

Skulder och tillgångar hos den avlidne ska redovisas i bouppteckningen (20 kap 4 § ÄB). Bouppteckningen ska sedan registreras hos Skatteverket (20 kap 8 § ÄB). Om den avlidnes tillgångar inte räcker till att täcka annat än begravningskostnader, och finns det ingen fast egendom (fastighet, tomträtt osv.) bland tillgångarna, kan en dödsboanmälan göras istället för en bouppteckning, se 20 kap 8 a § ÄB. En dödsboanmälan görs av socialnämnden i kommunen.

Begravningskostnader

När man arbetar och är folkbokförd i Sverige betalar man en begravningsavgift. Pengarna garanterar bl.a. vissa transporter, kremering, gravsättning och en gravrätt i 25 år på allmän begravningsplats. 

Begravningskostnader därutöver, såsom kista och minnesstund, betraktas som kostnader som har samband med dödsfallet och ska läggas som en skuld i dödsboet. När tillgångarna i dödsboet inte räcker till skulderna, ex. begravningskostnader, finns det inga lagregler som reglerar vilka skulder som ska prioriteras att betalas först, men begravningskostnader brukar anses ha företräde framför andra skulder.

Huvudregeln är att man inte ärver skulder. Om det inte finns tillräckligt med tillgångar för begravning kan man hos kommunen få bistånd. Dödsboets tillgångar på dödsdagen, samt inkomster efter dödsdagen, avgör om ekonomiskt bistånd kan ges och med hur mycket. Ansökan bör dock göras innan begravning hålls. Om kommunen nekar ekonomiskt bistånd kan beslutet överklagas till länsrätten.

Skulderna som blir över därutöver måste avskrivas. Det finns dock skulder som inte kan avskrivas, vilka är begravningskostnader och lån med borgensman. Den som skriver under beställningen för en begravning intygar att denna företräder dödsboet och blir därför skyldig att se till att fakturan för begravningen blir betald. Om tillgångarna i dödsboet eller det ekonomiska biståndet inte räcker blir alltså beställaren betalningsansvarig för det överstigande beloppet.

Din situation

Jag kommer nu att gå igenom vad som gäller i din situation.

Begravningskostnader ska läggas som skuld i dödsboet, och det är med dödsboets tillgångar skulden ska betalas. Eftersom du inte är dödsbodelägare ska du inte behöva tänka på denna skuld. Du kan rådge dödsbodelägarna att höra av sig till socialkontoret i er kommun för att eventuellt få bistånd för begravningskostnaderna.

Sammanfattning och rekommendation

Din fråga var om du ska behöva stå för begravningskostnaderna enbart för att du levt med den avlidne i 20 år, och svaret är nej. Det är dödsboets tillgångar som ska användas vid betalning för skulder, och enbart dödsboets tillgångar. I annat fall är det den som beställer begravningen som ska se till att fakturan betalas.

Med det hoppas jag att du fått svar på din fråga! Om fler frågor uppkommer är du alltid välkommen att höra av dig till oss igen på Fråga Juristen.