Hej! Vem tar hand om bouppteckningen och städning av lägenheten vid dödsfall? Jag har fått hjälp att skriva till er då jag är schizofren och har svårt med vardagliga sysslor. Min bror är också handikappad då hade han flera operationer på sin rygg. Vi båda får sjukersättning från Försäkringskassan. Pappa är gammal och sjuk. Vad ska vi tänka på då vi inte kan utföra vardagliga sysslor? Tacksam för svar.
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om förvaltning av dödsbo. Jag kommer därför att gå igenom relevanta lagrum i Ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.
Dödsbodelägare
De som är dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare, 18 kap. 1 § ÄB. De arvingar som får vänta på sitt arv tills den sist avlidne maken avlider kallas efterarvingar och är inte dödsbodelägare. Det innebär att gemensamma barn inte är dödsbodelägare om det finns en efterlevande make. I det fallet är barnen efterarvingar och har således inte rätt till arv förrän den efterlevande maken avlider.
Förvaltning av dödsbo
Dödsbodelägarna ska tillsammans förvalta den avlidens egendom under boets utredning, 18 kap. 1 § ÄB. Det innebär att dödsbodelägarna tar hand om dödsboet och vidtar de åtgärder som behövs. Det kan till exempel handla om att betala räkningar, sälja viss egendom, städa dödsboet och upprätta en bouppteckning. Vid upprättandet av en bouppteckning måste två kunniga och goda förrättningsmän utses, 20 kap. 2 § ÄB. Jag kommer att gå igenom det mer nedan.
Dödsbodelägarna företräder även dödsboet mot tredje man och har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Delägarna behöver inte nödvändigtvis förvalta dödsboet gemensamt. I stället kan de utse en dödsbodelägare som ska företräda dödsboet. För att det ska vara möjligt krävs en fullmakt.
Ibland kan det vara bra att anlita någon som kan förvalta dödsboet åt dödsbodelägarnas vägnar. Beroende på vad för hjälp man vill ha kan olika alternativ bli aktuella. Nedan kommer jag gå igenom vad för hjälp som finns att få.
Förrättningsmän
Inom tre månader från dödsfallet ska en bouppteckningsförrättning hållas och därefter ska en bouppteckning upprättas, 20 kap. 1 § ÄB. Till bouppteckningsförrättningen ska alla delägare och efterarvingar kallas, 20 kap. 2 § ÄB. Vidare ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket inom en månad efter det att den upprättades, 20 kap. 8 § ÄB.
Som redan nämnt ansvarar dödsboet för att upprätta bouppteckningen. Dödsbodelägarna ska även utse två kunniga och goda män att förrätta bouppteckningen, 20 kap. 2 § ÄB. De kallas för förrättningsmän. Både privatpersoner (som inte är dödsbodelägare) och jurister kan vara förrättningsmän. Förrättningsmännen intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Vidare kontrollerar de att hela boets egendom tas upp i bouppteckningen.
Det går alltså att upprätta en bouppteckning på egen hand under förutsättning att två förrättningsmän utses. Det går dock lika bra att anlita en jurist som kan förrätta bouppteckningen.
Boutredningsman
Om dödsbodelägarna inte kommer överens om förvaltningen av dödsboet eller om de anser att de behöver hjälp med att utreda vilka tillgångar och skulder som finns i boet, kan de ansöka om en boutredningsman, 19 kap. 1 § ÄB. En sådan ansökan görs skriftligen hos tingsrätten för den kommun där den avlidne var folkbokförd. Dödsbodelägarna behöver inte vara överens om att ansöka om boutredningsman, utan ansökan kan göras av endast en eller några av dem.
En boutredningsman får vidta alla nödvändiga utrednings- och förvaltningsåtgärder, 19 kap. 11–12 §§ ÄB. Det betyder att boutredningsmannen kan utreda vilka tillgångar som tillhör dödsboet, sälja egendom (med vissa undantag), betala skulder och förrätta en bouppteckning.
Om en boutredningsman har blivit utsedd av tingsrätten blir den personen automatiskt även skiftesman, se 23 kap. 5 § ÄB. Man behöver därmed inte ansöka om en skiftesman om man har en boutredningsman. En skiftesman har i uppgift att verkställa ett arvskifte när dödsbodelägarna inte kan komma överens.
Din situation
Det är dödsbodelägarna som ansvarar för att ta hand om dödsboet. Det framgår inte av din fråga vem som har avlidit men jag tolkar det som att det är din mamma. Om din mamma och pappa var gifta, det saknas testamente och du och din bror är barn till båda är endast din pappa dödsbodelägare. Anledningen till det är för att du och din bror blir efterarvingar och ha rätt till arv först efter att er pappa avlider. Om i stället din mamma och pappa inte var gifta men du och din bror är barn till båda kan även ni vara dödsbodelägare.
Oavsett vem som är dödsbodelägare i er situation är det dödsbodelägarna som ansvarar för att upprätta en bouppteckning och städa dödsboet. Som ovan nämnt kan man dock anlita jurister som kan upprätta en bouppteckning och/eller ta hand om dödsboet. Om ni skulle vilja ha hjälp med bouppteckningen och att städa lägenheten skulle ni kunna anlita en jurist och en städfirma. Om ni i stället skulle vilja ha mer hjälp rekommenderar jag att ni ansöka om en boutredningsman som kan förvalta dödsboet. En boutredningsman kan ta hand om hela dödsboet inklusive upprättandet av en bouppteckning. Vidare kan boutredningsmannen även bli skiftesman och hjälpa till vid arvskiftet, om det skulle vara aktuellt.
Rekommendation
Sammanfattningsvis ansvarar dödsbodelägarna för dödsboet. Det finns dock hjälp att få. Beroende på hur er situation ser ut kan olika alternativ bli aktuella. Om ni vill upprätta en bouppteckning går det att göra det via Familjens Jurist onlinetjänst. Där kan ni välja mellan olika alternativ och även få hjälp av en jurist. Vill du få ett mer exakt svar på dina frågor kan det i stället vara bra att boka en tid med en av våra jurister som kan ta hänsyn tills samtliga omständigheter som är relevanta i just din situation. Du kan boka en tid med en jurist här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.