Hoppa till innehållet
Köpa, hyra ut & sälja

Kan sambos äga egendom med dold samäganderätt?

Min mammas sambo avled strax före jul 2019 och testamenterade då allt lösöre till min mamma. Bouppteckning gjordes i början av 2020 och är registrerad hos skatteverket. För en tid sedan blev mamma kontaktad av en jurist som representerar den avlidne sambons ena dotter. Juristen hävdade att bilen nog skulle räknas som dolt samägande. Men vad jag har förstått från information jag hittat på nätet så är det inte alls självklart. När han dog hade de varit sambos i drygt 10 år. När de blev sambos hade de varsin bil. 2011 sålde de båda bilarna och använde pengarna till att köpa en ny bil. Hans bil var värd mer pengar än mammas. 2014 bytte de bil och investerade då 60.000 kr var i den nya bilen, den gamla lämnades som inbyte. Mamma har hela tiden (sedan 2011) stått som ägare av bilen och intentionen har hela tiden varit att bilen skulle vara hennes. Min fråga är då om bilen ska räknas som mammas eller om dotterns jurist har rätt och den ska räknas som dolt samägande.

Rådgivarens svar

2020-07-06

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Vem av samborna äger egendomen?

Huvudregeln

Som huvudregel gäller att den sambo som faktiskt förvärvat egendomen också ska ses som dess ägare Detta betyder att endast den sambo som står som ägare till viss egendom är ägare till den egendomen.

Undantag: Dold samäganderätt

Det finns dock ett undantag från det nyss sagda: nämligen dold samäganderätt. Det finns ingen lag som säger vad som gäller kring dold samäganderätt. Däremot har sådana regler vuxit fram genom praxis (rättsfall från Högsta domstolen).

Dold samäganderätt innebär att båda samborna kan anses vara ägare till viss egendom, trots att det bara är ena sambon som står som ägare till egendomen. Dold samäganderätt till en viss egendom föreligger om följande krav är uppfyllda:

  1. En av samborna har köpt egendom i sitt namn, men för sambornas gemensamma bruk
  2. Den andre sambon ska ha bidragit till förvärvet genom ett ekonomiskt tillskott
  3. Samborna ska ha utgått från att egendomen ska samägas

Exempel. Sambo A köpte en bil för sambornas gemensamma bruk. Sambo A står som ensam ägare till bilen och står också ensam på lånet, men sambo B bidrog till köpet med ett ekonomiskt tillskott genom att betala köpeskillingen. Samborna utgick från att bilen skulle samägas. Om samtliga krav är uppfyllda kan man alltså dra slutsatsen att det förelegat en gemensam partsvilja hos samborna att bilen, som inköps i den ena sambons namn, ska vara samägd av båda samborna. Detta betyder att dold samäganderätt föreligger och att bilen därmed ägs av båda samborna samt att båda samborna svarar för lånet, trots att det egentligen bara är sambo A som står som ägare och som står på lånet.

Vad gäller i ditt fall?

Ett första krav för att dold samäganderätt ska föreligga är som sagt att en av samborna har köpt egendom i sitt namn, men för sambornas gemensamma bruk. Du beskriver att bilen stått i din mammas namn och att intentionen var att bilen skulle vara "hennes". Det viktiga här är vad det innebär att bilen skulle vara "hennes". Innebär det att det var hon som skulle äga den eller att det var hon som skulle använda den? Detta är avgörande, eftersom det för dolt samägande inte spelar någon roll vem som faktiskt äger bilen utan snarare vem som faktiskt använder bilen.

Så länge som din mamma och hennes sambo köpte bilen enbart för den ena sambons bruk så omfattas den inte av dolt samägande. Mer än så kan jag dock inte svara på eftersom jag inte vet vad du menar med att bilen skulle vara "hennes".

Jag hoppas ändå du känner att du fick lite klarhet i vad som gäller, men vill du ha mer hjälp så rekommenderar jag dig att kontakta Familjens jurist för juridisk rådgivning via telefon. Där kan du få prata med en jurist ifall du har några fler funderingar. Jag önskar dig och din mamma stort lycka till!

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.