Hej
Vi skall begära muntlig förhandling i ett asylärende vi Migrationsdomstolen. Kan vi även lämna fram skriftliga handlingar vid den muntliga förhandlingen, eller måste alla skriftliga handlingar lämnas in före den muntliga förhandlingen? Vi vill inte lägga fram alla våra argument skriftligt innan den muntliga förhandlingen äger rum, då kan nämnden kanske säga att de redan läst det vi säger. Då förlora den muntliga framställan sin effekt, eller har jag fel?
Mvh
Hej! Stort tack för att du hör av dig till oss på Fråga Juristen med dina frågor. Migrationsrätt hör till förvaltningsrättens område och jag kommer därför redogöra för det som gäller vid ett mål hos förvaltningsrätten och även för sådant som gäller just vid migrationsmål. Bestämmelserna om förvaltningsprocess finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291) (FPL).
Muntlig förhandling
Först och främst vill jag börja med att förklara att, till skillnad från i brottmål, finns ingen omedelbarhetsprincip vid ett mål hos förvaltningsrätten. Omedelbarhetsprincipen innebär att rätten ska göra sin bedömning enbart utifrån det som uppdagats under själva rättegången. I förvaltningsrättsliga mål är rättens bedömning istället baserad på inkomna handlingar och det som i övrigt framkommit under hela målet enligt 30 § FPL, alltså inte just det som sägs vid den muntliga förhandlingen. Allt som förs in i målet är processmaterial, både det som kommer in skriftligt och muntligt.
Vidare ska en muntlig förhandling hos förvaltningsrätten alltid ses som ett komplement till den skriftliga handläggningen. Den huvudsakliga delen av ärendet är således den skriftliga. Om en part begär muntlig förhandling hos förvaltningsrätt och kammarrätt ska muntlig förhandling hållas om det inte är obehövligt eller särskilda skäl talar emot det, 9 § 3 st. FPL. Skälen bakom införandet av bestämmelsen anger att rätten bör ta stor hänsyn till parts önskemål om muntlig förhandling. En muntlig förhandling kan vara ett bra sätt för en person som målet gäller att få förklara för sig och skapa en bättre förståelse. Vid tillförlitlighetsbedömningar kan det även vara fördelaktigt med en muntlig förhandling i migrationsmål. I sådana situationer kanske det dock enligt min mening inte är särskilt fördelaktigt att försöka åstadkomma en slags ”överraskningseffekt” genom att ge in bevis i sista sekund.
Avvisning av bevisning
I förvaltningsprocessen avvisas sällan bevisning. Som part kan du inkomma med bevis under den muntliga förhandlingen. Det finns ingen tidsgräns i migrationsmål för när nya uppgifter får komma in i målet. Ibland kan rätten behöva en paus för att gå igenom detta, vilket är fullt normalt. Domstolen kan även ta in relevant fakta i målet själva, detta är vanligt i migrationsmål.
Vidare ska rätten ska se till att inget onödigt förs in i målet, 8 § 3 st. FPL. Överflödig utredning får således avvisas. Exempelvis kan muntlig bevisning avvisas om den bedöms som obehövlig, så som när flera vittnesförhör ska handla om samma sak tenderar detta att bli överflödigt. Avvisning görs då ofta i samråd med parten.
Dock kan det vara bra att ha i åtanke en princip inom förvaltningsrätten att det finns en princip som heter instansordningens princip. Denna innebär att om det uppdagas nya omständigheter som den först prövande instansen ej prövat, ska målet återförvisas till denne om det inte utan oväsentligt hinder kan prövas av den aktuella instansen. Detta har bland annat med rättssäkerhet att göra, för att er fråga helt enkelt ska först behandlas av den första instansen och därefter kunna överklagas eller liknande. Den begränsning detta kan medföra vad gäller nya bevis är att omständigheterna ska hänföra sig till saken. Med saken menas, enkelt uttryck, händelseförloppet. Om nya omständigheter läggs fram som gör att händelseförloppet förändras, ska detta prövas av första beslutande organ. Vilket blir migrationsverket i er situation och målet återförvisas så (skickas tillbaka till migrationsverket) för fortsatt utredning.
Sammanfattningsvis behöver alltså inte alla skriftliga handlingar skickas in innan en muntlig förhandling. Rätten brukar oftast godta ny bevisning men kan avvisa denna om bevisningen anses överflödig. Dock blir allt som inkommit i målet det som rätten baserar sitt beslut på och det ger inget riktigt ”övertag” eller liknande (som vi lätt kan känna igen från tv-program) att ge in bevis så sent som möjligt. Tvärtom borde beslutet bli riktigare om rätten ges ordentligt med tid till att granska det inkomna.
Hoppas du har fått vägledning i dina funderingar.
Vänliga hälsningar,
Beatrice
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.