En familj som jag fick lära känna (blev typ som föräldrar till mig) då jag flyttade till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Jag är 23 och har inga biologiska föräldrar kvar men har fortfarande mina svenska ’icke-officiell föräldrar’ som vill adoptera mig. Frågan är nu om de har rätt att adoptera mig nu när jag är vuxen? Hur går man tillväga? Och vad innebär det ifall adoption godkännas?
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga juristen med din fråga! Jag förstår det som att du undrar om dina icke-biologiska föräldrar kan adoptera dig då du är vuxen och vad detta skulle innebära. Jag redogör nedan för reglerna för adoption av vuxen men även de arvsrättsliga regler som är viktiga att känna till.
Hur gör man för att adoptera en person som är myndig?
Den rättsliga regleringen gällande adoption finns i 4 kap. föräldrabalken (FB). En person över 18 år får adopteras om det finns särskild anledning med hänsyn till det personliga förhållanden mellan sökanden (den som vill adoptera, det vill säga föräldrarna) och den som vill bli adopterad samt om adoptionen i övrigt är lämplig (4 kap. 4 § FB). Vid bedömningen om det finns särskild anledning beaktas om sökanden har uppfostrat den som ska adopteras eller om adoptionen annars avser att bekräfta en relation som motsvarar den mellan barn och förälder. Det krävs också samtycke från den som ska adopteras (4 kap. 7 § FB). Det är tingsrätten som prövar frågan om adoption.
Vad en adoption innebär
Ett adoptivbarn har samma juridiska rättigheter som ett biologiskt barn. De rättsliga banden till tidigare föräldrar upphör att gälla (4 kap. 21 § FB). Detta innebär bland annat att adoptivbarnet ärver och ärvs av sina adoptivföräldrar och deras släktingar. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Om båda eller en av adoptivföräldrarna avlider ärver dennes bröstarvingar i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Här ingår alltså både biologiska och adopterade barn. Bröstarvingar har rätt till sin laglott som utgörs av hälften av arvlåtarens kvarlåtenskap. Finns flera bröstarvingar, oavsett om de är biologiska eller adopterade, så delar de på den halvan.
Din situation
Det kan i din situation finnas förutsättningar för att en adoption ska bifallas. Bedömningen görs av domstolen som tar flera omständigheter i beaktande. Den som har fyllt 18 år får adopteras om det finns särskild anledning till en adoption och om det i övrigt är lämpligt. Bland annat tittar domstolen på din och dina icke-biologiska föräldrars relation.
Skulle adoptionen gå igenom har du rätt till din laglott, precis som eventuella biologiska barn. Det är därför viktigt att noga fundera över situationen och hur man vill att framtiden ska se ut. Det har exempelvis betydelse huruvida dina tänkta adoptivföräldrar är gifta med varandra, då det påverkar hur arvet fördelas den dag någon av dem går bort. Har de fler barn påverkas även deras arv.
Avslutande råd
En ansökan om adoption skickas direkt till tingsrätten. Om den går igenom skapas ett föräldra-barnförhållande mellan dina adoptivföräldrar och dig och du får samma rättigheter som ett biologiskt barn, exempelvis vad gäller arv. Skulle adoptionen inte gå igenom men dina icke-biologiska föräldrar ändå vill trygga din framtid ekonomiskt så har de möjlighet att testamentera delar av sin kvarlåtenskap till dig.
Hur domstolen beslutar i just er situation kan jag tyvärr inte svara på eftersom det beror på flera olika omständigheter. Huruvida adoptionen bifalls eller inte har betydelse för flera arvsrättsliga aspekter och det kan därför vara en god idé att ta kontakt med en jurist för juridisk rådgivning. Hos Familjens Jurist kan du läsa mer om adoption och boka tid för att bli kontaktad av en jurist för rådgivning vad gäller bland annat arv och testamente. Jag hoppas att du har fått svar på dina funderingar!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.