En häktad person inkommer till psyk.akuten (NÄL.s sjukhus i Trollhättan) med häktningspersonal efter midnatt. Patienten läggs in frivilligt och tar emot erbjuden medicinering. Patienten blir på morgonkvisten något stökig och en st-läkare skriver ett vårdintyg enligt enligt § 5 LRV och senare tar en överläkare beslut om inläggning enligt § 5. Min tanke är att vårdintyget skulle skrivas enligt § 11, och att överläkaren skulle gjort en konvertering enligt § 11. Det fanns inget domslut för pat. Rätt eller fel? Är § 5 rätt eller skulle det ha varit en § 11?
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!
Reglerna som besvarar frågan finns i lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och häkteslagen (HäktesL). Jag har även använt mig av utredningen till HäktesL som du kan hitta här (s. 131 och framåt).
Rättspsykiatrisk vård
Till att börja med kan vi konstatera att LRV är tillämplig på personer som sitter häktade (LRV 1 § 2 p). Enligt LRV 4 § kan en häktad person ges rättspsykiatrisk vård om:
1. Han lider av allvarlig psykisk störning.
2. Han med hänsyn till sitt psykiatriska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har behov av psykiatrisk vård, som kan tillgodoses genom att han är intagen på en sjukvårdsinrättning.
3. Han motsätter sig sådan vård eller det till följd av hans psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans samtycke.
För utfärda ett beslut om rättspsykiatrisk vård genom LRV 4 § måste det fattas av en chefsöverläkare vid en sjukvårdsinrättning. Det krävs även att ett vårdintyg utfärdats av en annan läkare (LRV 5 §). Du nämnde att en ST-läkare skrev vårdintyget och att en överläkare sedan fattade beslutet, så här verkar allting ha gått rätt till.
LRV 11 §
Den här paragrafen tar sikte på att ge redan intagna personer rätt till att vistas utanför vårdinrättningen. Så i det aktuella fallet är LRV 11 § inte tillämplig, men jag tror att du fiskar efter LPT 11 §, så vi går vidare till den istället.
LPT 11 §
Den här paragrafen används vid konvertering, som du nämnde i frågan.
Om en patient är intagen för frivillig psykiatrisk vård, får chefsöverläkaren besluta om sluten psykiatrisk tvångsvård när:
1. Personen har ett ofrånkomligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom intagning på en sjukvårdsinrättning för sluten psykiatrisk tvångsvård.
2. Patienten till följd av sin psykiska störning kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller annan.
Även här krävs det att ett vårdintyg har utfärdats av en annan läkare.
Men vilken ska man använda i det här fallet då?
LRV eller LPT?
HäktesL hänvisar till LRV när det gäller bestämmelser om psykiatrisk tvångsvård (HäktesL 5:2). I utredningen till HäktesL nämns det också att bland intagna på häkte bör LPT bara användas när det gäller personer som sitter i förvar enligt utlänningslagstiftning, i andra fall bör LRV användas.
Därtill är kravet på vårdbehov i LRV lägre än i LPT eftersom personen redan är frihetsberövad (häktad i ditt fall). Istället för att personen ska ha ett ofrånkomligt behov (LPT) så räcker det med att personen har ett behov (LRV) av psykiatrisk vård. Det lägre kravet kan vara ännu en anledning till att läkarna valde att använda sig av LRV.
Jag förstår ditt resonemang som att personen redan är frivilligt inrättad och därför ska en konvertering enligt LPT 11 § göras, vilket i och för sig är rätt. Men med hänsyn till att personen är häktad och vad som nämns i utredningen till HäktesL tycker jag att det lutar mot att LRV ändå ska användas.
Jag hoppas att mitt svar har gett dig lite klarhet i situationen och jag vill även passa på att önska dig en god jul!
Mvh
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.