Hej,
Hur gör man som familjemedlem för att hjälpa en annan familjemedlem (vuxen person) mot sin vilja för sitt missbruk samt psykiska ohälsa? Vi har under flera år försökt få den vuxna familjemedlem att berätta namnet på sin handläggare hos Socialtjänsten, men hen har vägrat. Hen har tydligt sagt i flera år att hen vill klara av detta själv. Vi har i dagsläget gjort en orosanmälan.
Finns det några lagar man kan luta sig mot som familjemedlem för att hjälpa en annan familjemedlem som inte vill ta emot hjälp?
Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga. Tvångsvård för vuxna regleras i lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Nedan kommer en redogörelse för när tvångsvård enligt de två lagarna är aktuellt. Därefter följer en rekommendation om hur ni kan gå tillväga.
Tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall
För tvångsvård med stöd i denna lag krävs det att en person är i behov av vård p.g.a. fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Dessutom krävs det också att personen till följd av missbruket antingen utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar risk att förstöra sitt liv eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv, 4 § LVM. Detta innebär att individens missbruk måste vara av svår karaktär. Det kan t.ex. handla om ett gravt alkoholmissbruk, drogmissbruk eller blandmissbruk och där individen haft ett missbruk i många år som personen inte lyckats bryta på egen hand, alternativt att andra åtgärder inte befunnits tillräckliga.
Det är socialnämnden i kommunen som ansöker om beredande av vård med stöd av LVM. Ansökan måste godkännas av förvaltningsrätten och beslutsunderlaget består av anmälan från en läkare, en socialsekreterare eller en nära anhörig, 11 § LVM.
Tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård
För att beredas vård enligt denna lag krävs det att personen lider av en allvarlig psykisk störning, t.ex. en psykos eller depression med självmordsrisk. Det krävs också att störningen leder till att personen har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt, samt att personen motsätter sig frivillig vård eller till följd av sitt psykiska tillstånd uppenbarligen saknar förmåga att ta ställning i frågan, 3 § LPT.
För att bli tvångsintagen måste personen undersökas av en legitimerad läkare som skriver ett vårdintyg. Dessutom måste chefsöverläkaren på den psykiatriska avdelningen besluta om tvångsvård inom 24 timmar efter intagningen på avdelningen. Det får inte vara samma läkare som skriver vårdintyget som beslutar om sluten psykiatrisk tvångsvård.
Om chefsöverläkaren på den psykiatriska avdelningen bedömer att vården bör pågå längre än fyra veckor måste denne ansöka till förvaltningsrätten om fortsatt tvångsvård. Tvångsvården får därefter pågå under högst fyra månader räknat från dagen för beslutet om intagning. Chefsöverläkaren kan efter de första fyra månaderna ansöka om förlängning av tvångsvården för högst sex månader åt gången hos förvaltningsrätten.
Rekommendation
Som jag har förklarat ovan är det inte de anhöriga som fattar beslut om tvångsvård. Det man kan och bör göra är en orosanmälan till socialtjänsten, men det har ni ju redan gjort. Det jag rekommenderar är att hjälpa hen att ta kontakt med en psykolog för den psykiska ohälsan. Avseende missbruket så kan ni prova söka efter "missbruk" eller "beroende" på er kommuns hemsida för att ta reda på vad det finns för möjligheter till vård och stöd lokalt hos er. Ni kan också gå in på www.1177.se för att läsa mer om olika frivilliga vårdmöjligheter.
Jag förstår att svaret kanske inte var det du hoppats på, men jag hoppas att du i alla fall fick din fråga besvarad. Om du skulle vilja prata vidare om saken med en jurist så kan du kontakta Familjens Jurist.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.