Hej.
Jag och pappan är separerade sedan 5år och har delad vårdnad Om vår 9-åriga dotter. Skolan gjorde en orosanmälan varpå socialtjänsten gjorde ett oanmält hembesök hos oss men det är inget besök eller skyddsbedömning gjort i pappans hem under hela utredningen. Har det inte gått fel till redan från början? För dom har inte gjort en skyddsbedömning i pappans hem vilket skall göras samma dag eller dagen efter då en orosanmälan har gjorts . Sedan har socialtjänsten pratat med vår gemensamma 9-åriga dotter som sagt att jag bråkar mycket på henne. Och att hon under mina veckor har ringt och velat åka till sin pappa - men socialtjänsten har inte frågat vad jag bråkar på dottern om (jag kräver att hon måste äta mat vid mattider vilket pappan ej bryr sig om!). Men socialtjänsten har inte frågat dottern om hon brukar ringa och vilja komma till mig för att hon och pappa bråkar för det tycker handläggaren inte behövs. Min man har inte fått information/tagit del av den sista orosanmälan som vi har fått på våra 2 gemensamma små barn så han vet ingenting om den anmälan. Måste inte socialtjänsten informera båda föräldrarna om att en orosanmälan har inkommit och vad orosanmälan gäller? Det är mycket mer grova fel som begåtts men jag tar dessa exempel nu.
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen! Nedan redogör jag för vad som gäller.
Orosanmälan
Regler om orosanmälan finns i socialtjänstlagen (SoL). Myndigheter vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (SoL 14 kap. 1 §). Skolor anses utgöra en sådan myndighet. Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (SoL 11 kap. 1 §). När anmälan rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd (SoL 11 kap. 1 a §). Detta är en så kallad förhandsbedömning och innebär att socialnämnden gör ett ställningstagande om en utredning ska inledas eller inte. Om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs (SoL 11 kap. 2 §). Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska inte heller göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.
Om en orosanmälan görs så har socialnämnden en skyldighet att utreda om ett barn far illa. Utgångspunkten för utredningen kommer att vara anmälan och dess innehåll. Om anmälan i detta fall endast är riktad mot dig så behöver inte socialnämnden göra en bedömning i pappans hem. Om det däremot skulle framkomma något som tyder på att det behövs så kan detta ske. Om det sker bråk mellan dig och barnet bör socialnämnden ta reda på orsaken till detta. Detta ingår i utredningsskyldigheten.
Vårdnadshavares möjlighet till information
Föräldrabalken (FB) innehåller regler om vårdnadshavares ansvar. Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (FB 6 kap. 11 §). Detta innebär att vårdnadshavare har som utgångspunkt rätt att få information om uppgifter som rör barnet. Om barnet däremot kan lida men av att vårdnadshavaren får ta del av informationen är det möjligt att undanhålla detta.
Utgångspunkten är alltså att föräldrar ska informeras om orosanmälan samt eventuell utredning. Din man har alltså rätt att få information om orosanmälan på era två gemensamma barn. Endast om detta kan leda till men för barnet kan undantag göras.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis har socialnämnden en utredningsskyldighet vid en orosanmälan. Vad som utreds beror främst på vad som anges i anmälan. Socialnämnden kommer alltså inte automatiskt att utreda pappans hem. Det kan dock ske om behov för detta finns. Vad gäller information till vårdnadshavaren är huvudregeln att information ska ges. Endast i undantagsfall kan detta nekas.
Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du välkommen att vända dig till Familjens Jurist som har allmän rådgivning.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.