Myndighetsjuridik
Rättigheter vid skiljedom
Hej!
Jag blev av med mitt arbete efter 25 års skötsam anställning p g a arbetsbrist. Det finns ingen omplaceringsutredning och mitt fackförbund skrev under MBL förhandlingen utan att det har kunnat påvisats någon omplaceringsutredning. Jag kontaktade ett ombud på mitt fackförbund och de ansåg att min uppsägning inte gått rätt tillväga p g a att det inte finns någon omplaceringsutredning. Vi kunde gå till domstol sade hon. Fundera på saken sade hon. Jag behöver inte fundera sa jag. Om man blir utan arbete efter 25 år vill man åtminstone att det ska ha gått rätt till. Fundera ändå och hör av dig om någon dag sade hon. Sedan höll de sig undan. Jag anlitade då en advokat som tyckte att vi skulle stämma facket för försummelse. Detta måste ske via en skiljedomstol då facket skrivit in detta i en skiljeklausul. Vid skiljedomen tyckte inte min advokat att jag skulle behöva närvara vid slutpläderingen. Domaren raderade ut vittnesmål innan domen.(samme domare har även gjort så i andra fall) Jag ville lyssna men kunde inte. I domen finns inte jag omnämnd som vittne. Jag blev skyldig 150 000 kr för 56 timmars arbete utan någon som helst arbetsredogörelse. Det hade jag inte rätt till sa de.Ingen minns något av slutpläderingen. Min advokat mindes inte namnen på de närvarande. Hur kan jag gå vidare med detta. Det måste finnas något man kan gå på för så här kan det inte få gå till. Man litar ju på sin advokat och rättsväsendet. Jag har även blivit svartlistad i medier. Skrev till min advokat om detta. Kanske det svarar han då. Hur gör vi med betalningen.Finns det inte något i lagen och genom EU domstolen som säger att alla har rätt att få sin sak provad i en allmän domstol. Jag har blivit utblottad tack vare att jag blev lurad. Dokument finns. Jag har även pratat med en annan person som hade samme domare som jag. Där domaren också raderade ut vittnesmål. Vore mycket tacksam för svar och kanske hjälp. Något måste man kunna åberopa. Med vänlig hälsning.
Rådgivarens svar
2018-10-14
Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur ni kan gå vidare i er situation.
Europakonventionen
Europakonventionen (EKMR) är svensk lag och stadgar i art. 6 att
Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter [...] vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag...
EKMR reglerar dock endast förhållandet mellan enskilda (medborgarna) och staten. Det är således först när staten har handlat i strid med EKMR som det är möjligt att som enskild få till en prövning i Europadomstolen. Den enskilde får föra talan i Europadomstolen först när alla nationella rättsmedel (domstolar) har blivit uttömda. Innan man går till Europadomstolen måste man alltså ha fört talan i tingsrätt. Är man missnöjd med tingsrättens dom får man inte föra talan i Europadomstolen förrän man har prövat att överklaga tingsrättens dom till hovrätten, o.s.v.
Vad gäller förhållandet mellan skiljedomstolar och EKMR är rättsläget till viss del oklart. Följande kan dock sägas. För att få till en skiljedom krävs att det har avtalats om det i förväg, genom en s.k. skiljeklausul. Europadomstolen har uttalat att frivilliga skiljeavtal, och därmed också skiljedomar, är inte står i strid med EKMR. Den enskilde har i och med skiljeklausulen avtalat bort rätten till en domstolsprövning för att istället få frågan prövad av en skiljedomstol.
Europakommissionen har vidare förklarat att med tanke på skiljedomens natur så kan det inte ställas lika höga krav på en skiljedom som på en "vanlig" dom, exvis vad gäller offentlighet. Poängen med en skiljedom är ju ofta att parterna vill undvika att offentliggöra domen. Skiljedomar får alltså göra avsteg från art. 6 även om syftet med avsteget är just att bryta mot art. 6. Det kan dock inte göras hur stora avsteg som helst. En skiljeklausul innebär alltså inte ett avsteg från all form av rättssäkerhet, bara för att frågan prövas av en skiljedomstol och inte en "vanlig" domstol.
Framför allt menar Europadomstolen att staten måste tillhandahålla rättsmedel för den enskilde, ifall denne anser att skiljedomstolen har berövat den enskilde grundläggande rättssäkerhetsgarantier. Om den enskilde anser sig ha berövats dessa garantier riktas talan i Europadomstolen mot staten, inte mot den aktuella skiljedomstolen.
Skiljedomstolar
Reglerna kring skiljedomstolar återfinns i Lag om skiljeförfarande. Där heter det bl.a. att "skiljemännen får avvisa erbjuden bevisning, om den uppenbart saknar betydelse i tvisten". Rekvisitet "uppenbart" ställer höga krav för att skiljedomstolen ska få avvisa bevisning. Det är dock så att ju mer bevisning parterna har, ju högre blir kostnaden för skiljedomstolen att gå igenom bevisningen. Det finns därför ingen anledning att åberopa bevisning som inte har betydelse för tvisten, även om den inte skulle vara "uppenbart" obetydlig.
När skiljedomen är fattad ska den "genast tillställas parterna". Som part har man alltså rätt att ta del av skiljedomen. Detta gäller oavsett om parten har betalat ersättningen till skiljemännen ("domarna" i skiljedomstolen).
Ersättning till skiljemän
150 000 kr för 56 timmars arbete låter helt klart mycket, ifall kostnaderna är hänförbara till advokatarbete. Om kostnaden däremot är hänförbar till skiljemännens arbete går skäligheten att diskutera. Högsta domstolen har exempelvis ansett att 300 000 kr för 200 timmars arbete i vissa fall kan vara skäligt. Lagen ger inga riktmärken utan säger endast att skiljemännens ersättning ska vara skälig. Allmänt kan sägas att skiljeförfaranden är kostsamma.
Ogiltighetsförklaring eller upphävande av skiljedom
En skiljedom är ogiltig ifall "skiljedomen eller det sätt på vilket skiljedomen tillkommit är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige". Ett exempel på detta är ifall skiljedomen bygger på falska bevis.
Vidare kan en skiljedom upphävas genom klander "om det annars, utan partens vållande, i handläggningen har förekommit något fel som sannolikt har inverkat på utgången". Ett exempel på detta är ifall skiljedomstolen nekar bevisning som skulle ha inverkat på utgången.
Rekommendation
Ni har i nuläget inte möjlighet att vända er direkt till Europadomstolen. Skälet till detta är att ni inte har uttömt de svenska rättsmedlen. Det verkar dock finnas en hel del att reda ut, om inte på annat sätt så i en domstolsprocess. Mitt råd är därför att du hör av dig till en jurist (och då en annan än den som har företrätt dig tidigare, och som jag uppfattar att du inte har tilltro till). Du kan läsa mer om våra tjänster HÄR. Det kan dock finnas anledning att söka dig till en byrå eller organisation som specialiserar sig på rättighetskränkningar, och då i synnerhet kränkningar av Europakonventionen. Det leder förhoppningsvis inte så långt, men det är bättre att ta det säkra före det osäkra.
Jag hoppas att jag har bringat någorlunda klarhet i rättsläget (många delar är som sagt oklara rent juridiskt). Om jag har missat någon aspekt av din fråga är du välkommen att ställa en ny, annars önskar jag dig lycka till och hoppas att det löser sig.
Med vänlig hälsning,
Helmer
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.