Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Vad händer efter en orosanmälan?

Vem som helst kan göra en orosanmälan till socialtjänsten. En del personer (t.ex. personal på förskola) har en skyldighet att göra en anmälan till socialtjänsten ifall de misstänker att ett barn far illa (socialtjänstlagen 14 kap 1 §). Denna anmälningsplikt är alltså obligatorisk. Annars kan vem som helst anmäla vid misstanke om att ett barn far illa.

När socialtjänsten får in en orosanmälan så ska de först och främst avgöra om barnet behöver skyddas akut (s.k. skyddsbedömning). De ska även göra en förhandsbedömning där de tar ställning till om en utredning behöver göras (socialtjänstlagen 11 kap 1). Om socialtjänsten kommer fram till att en utredning inte behöver göras så läggs anmälan ned. Om socialnämnden däremot gör bedömningen att en utredning behöver göras så kommer sakomstämdigheterna i det enskilda fallet att utredas närmare. Detta görs i syfte att undersöka om barnet far illa av den som är föremål för anmälan.

När ska socialnämnden förordna om omhändertagande av barn?

En orosanmälan innebär inte automatiskt att ett ingripande kommer ske. Socialnämnden får bara ingripa ifall barnet faktiskt far illa, t ex i form av psykisk eller fysisk misshandel (lagen om vård av unga 1 § andra stycket som hänvisar till förutsättningarna i 2–3 §§ som måste vara uppfyllda för att omhändertagande av barn ska få ske). Detta innebär att ett ingripande endast kommer ske ifall ett barn faktiskt far illa i hemmet.

Är det brottsligt att på falska grunder anmäla någon till socialtjänsten? Falsk angivelse

Falsk angivelse är ett brott som stadgas i brottsbalken. Falsk angivelse kan föreligga i två situationer:

1. Den som anger någon annan som är oskyldig till åtal med uppsåt (dvs avsikt) att denne ska bli fälld till ansvar, döms till falsk angivelse.
2. Även den som inte insåg, men som hade skälig anledning att tro, att den angivne var oskyldig, kan dömas till falsk angivelse.

(Brottsbalken 15 kap 6 §)

Om punkt 1) kan sägas följande. Falsk angivelse handlar om att någon anmäler en annan person, som är oskyldig för att ha begått ett brott, till t ex polisen. Angivelsen kan ske hur som helst, muntligt eller skriftligt. Anmälan ska vara någorlunda allvarlig och det ska finnas en risk för att någon annan tror på vad som sägs.

Om punkt 2) kan sägas följande. Anmälaren måste tror att den de anmäler är mer oskyldig än skyldig. Motsatsvis innebär detta att den som faktiskt tror att någon är skyldig inte kan dömas för falsk angivelse.

Vad gäller i ditt fall?

Jag förstår självklart att du är orolig, men så länge som du varken har skadat barnet  så kommer inte du bli straffad på något sätt. Jag rekommenderar dig dock att kontakta socialtjänsten vid din kommun och förklara hur du ställer dig till anklagelserna.

Därutöver är det givetvis olyckligt att barnens pappa har anmält dig på falska grunder. Det är dock inte brottsligt att på falska grunder anmäla någon till socialtjänsten. Så länge som han inte anmäler dig till polisen så har han alltså inte gjort något brottsligt.

Jag hoppas det var svar på dina frågor. Här kan du läsa mer om hur socialtjänsten fungerar och hur socialnämnden jobbar. Du kan också boka tid för juridisk rådgivning via telefon med en jurist på Familjens Jurists hemsida. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.