Myndighetsjuridik
Vilken tingsrätt ska man vända sig till?
Hej, jag arbetar hos ett företag X, vi befinner oss i Malmö. X tillverkar monteringsdelar och säljer till företag Y som befinner sig i Stockholm. Y betalar alltid fakturorna men de är alltid påtagligt försenade, de har blivit tillsagda om att de måste bli bättre annars kommer vi inte fortsätta leverera till dem. Nu har senaste leveransen inte betalats för och förfallodatumet har passerat. X skickar rekommenderat kravbrev till Y men Y löser inte ut det. X vill gå vidare till tingsrätten och stämma Y, men vilken tingsrätt ska vänder vi oss till?
Om vi nu lämnar in stämningsansökan och Y erkänner att de varit slarviga, men att de nekar till att den påstådda beställningen ägt rum och anser sig således inte vara betalningsskyldiga. X hittar inte avtalet och jag antar då att tingsrätten lägger ner ärendet? Men om X 6 månader senare hittar avtalet, kan de vända sig till tingsrätten igen med samma yrkande och presentera det nya beviset?
Rådgivarens svar
2020-08-27
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen! Nedan redogör jag för vad som gäller.
Behörig tingsrätt
Det du uppgett är att betrakta som ett tvistemål. Tvistemål är mål mellan enskilda parter som inte kommer överens. Regler om behörig tingsrätt finns i rättegångsbalken (RB). Laga domstol i tvistemål är rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist (RB 10 kap. 1 § st. 1). Laga domstol är ett annat uttryck för behörig domstol. För bolag, förening, eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning gäller som hemvist den ort, där styrelsen har sitt säte eller om säte för styrelsen ej är bestämt eller styrelse inte finns, där förvaltningen förs (RB 10 kap. 1 § st. 3).
Detta innebär alltså att om företag X vill stämma företag Y, så kommer ni att behöva vända er till tingsrätten där företag Y:s styrelse har sitt säte. Finns ingen styrelse, blir platsen för förvaltningen hemvisten. Om företagets styrelse har säte i Stockholm, blir tingsrätten där domstolen ni ska vända er till.
Om domen får rättskraft
Om domstol inte bifaller företag X talan och domen ej överklagas, anses domen få rättskraft (RB 17 kap. 11 § st. 1). Att en dom får rättskraft innebär att frågan inte kan tas upp till prövning på nytt (RB 17 kap. 11 § st. 3). Det kommer alltså inte vara möjligt att väcka talan om samma sak sex månader senare.
Ett undantag från detta är dock möjligheten till resning. Resning innebär att en dom med rättskraft kan prövas på nytt. Resning till förmån för någon av parterna kan beviljas om omständighet eller bevis som inte tidigare förebragts, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till en annan utgång (RB 58 kap. 1 § p. 3). Att den nya bevisningen sannolikt ska ha lett till en annan utgång innebär en strängare bedömning från domstolens sida vid en resningsansökan. Det finns alltså inga garantier på att en resningsansökan beviljas.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kommer alltså sätet för företag Y:s styrelse vara bestämmande för vilken tingsrätt företag X ska vända sig till. Om styrelsen har säte i Stockholm ska stämningsansökan skickas till tingsrätten i Stockholm. Skulle en tvist sedan uppstå och domen få rättskraft, kan saken inte prövas igen senare. Undantaget är om en resningsansökan beviljas, men det kan vara svårt att få en sådan beviljad.
Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.