Kan jag polisanmäla för förtal om jag blir anklagad och smutskastad för psykiska problem som inte finns? Dvs som är personliga egenskaper helt utanför ramen av det psykiatrin själva diagnosticerar som problem. T.ex. om jag har mjölkallergi och blir anklagad för att ha fått det på grund av dålig barndom? Eller att jag automatiskt anses vara psykiskt svag/problematiserad på grund av att jag blivit utsatt för övergrepp? Eller anklagad för att ha ”fel” personlighetsdrag som grundar sig i dålig barndom, t.ex. klädstil, sätt att vara och prata på, intressen osv. Eller lögner som sprids, på grund av ryktesspridning om detta. Vill sägs att detta har hänt och det innebar att jag blev felaktigt skickad till en psykolog som satte en felaktig diagnos. Det innebar t.ex. många års förlorad arbetsinkomst. Diagnosen togs bort och jag blev uppmanad att bryta all kontakt med de personer som orsakade det, istället för att polisanmäla. Jag är medveten om att detta eventuellt liknar mer mobbing. Men kan jag polisanmäla om det sker igen, och för vad isåfall?
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!
Jag ska nedan redogöra för vad brottet förtal innebär och vad som krävs för att kunna åtala någon för förtal. Jag kommer även att beröra brotten förolämpning. Detta regleras i brottsbalken (BrB).
Förtal
Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § BrB och där anges vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda för att brottet ska bli aktuellt. För att dömas för förtal krävs det att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att man lämnar uppgifter som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. Den som pekas ut måste vara en levande person och det krävs att uppgifterna sprids till någon utomstående. Det krävs att en relativt bred grupp nås av informationen, det räcker vanligtvis inte att uppgiften sprids till en mindre sluten krets. Uppgiften som sprids ska dessutom vara av nedsättande beskaffenhet. Det ska vara en uppgift och inte ett värdeomdöme, men däremot behöver uppgiften inte vara nedsättande enligt den allmänna uppfattningen i samhället. Det finns ett undantag från denna regel i 5 kap. 1 § andra stycket BrB. Där anges det att om man är skyldig att uttala sig eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken så ska man inte dömas för förtal. Inte heller ska man dömas för förtal om uppgiften är sann eller om man har skälig grund för att lämna den. Bedöms brottet vara grovt blir brottet grovt förtal aktuellt och det regleras i 5 kap. 2 § BrB. Då ska särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada, 5 kap. 2 § andra stycket BrB.
Vad gäller i ditt fall?
Du skriver om flera saker som jag uppfattar har blivit till en ryktesspridning om dig. Utifrån det du skriver så har ingen pekat ut dig för att vara brottslig, inte heller är min uppfattning att de utpekar dig för att vara klandervärd i ditt levnadssätt. Däremot kan det eventuellt vara uppgifter som är ägnade att utsätta dig för andras missaktning, men det är snarare en bedömning för domstolen att göra. Frågan är dock om detta har uppnått den spridning som krävs för att det ska anses vara förtal. Har uppgifterna spridit sig till enbart en mindre sluten krets anses det troligen inte vara förtal, utan det krävs vanligtvis mer än så. Det är en svår bedömning att göra och slutsatsen måste trots allt bli att det är domstolen som får göra den bedömningen. Om inte annat finns även brottet förolämpning som kan användas om förutsättningarna för förtal inte är uppfyllda. Av 5 kap. 3 § BrB framgår att den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms för förolämpning om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla. Både förtal och förolämpning ska åtalas av målsägande, dvs. den som utsatts för brottet vilket i detta fall är du.
Sammanfattning och rekommendation
Jag kan inte ge dig ett svar på om det du skriver uppfyller kraven för varken förtal eller förolämpning. Däremot kan du alltid göra en anmälan till polisen om detta sker igen och därefter se om det tas vidare. För att du ska ha en chans att få upprättelse måste du se till att ha säkrat god bevisning. Har du ytterligare frågor är du välkommen att kontakta Familjens Jurist. Du når dem på 0771-771 070 och här kan du även boka en tid hos någon av juristerna. Hoppas du fick lite vägledning kring dina funderingar!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.