Hoppa till innehållet
Övrigt/annat

Condictio indebiti vid felaktig löneutbetalning

Min sambo har fått utbetalda löner som han varit osäker på, varpå att han då kontaktat lönekontoret på företaget han jobbar, för att få bekräftat om detta stämmer eller inte.

Första lönen han var osäker på låg runt 20000kr, vilket dom bekräftade att det stämmer, trots att han knappt hade arbetat föregående månad. Andra gången han kontaktade dom hade han fått en till utbetalning runt 20000kr, vilket var uppenbart för honom att det inte stämde. Nu kontaktar lönekontoret honom och berättar att han har en skuld att betala tillbaka till dom på ca 70000kr, vilket naturligtvis inte är några pengar han besitter. Vill även flika in att han inte fått några lönespecifikationer under den perioden han arbetat hos där, utan blev tvungen att be om det då han inte förstod vad han hade fått betalt för och inte. Jag skulle alltså behöva svar på, vad är det som gäller egentligen? Har en arbetsgivare rätt att kräva tillbaka pengar när dom själva uttryckt sig om att det är korrekt?


Tacksam för svar!

Rådgivarens svar

2018-01-25

Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Condictio indebiti

Din fråga rör något som man inom juridiken brukar kalla för principen om condictio indebiti. Principen aktualiseras om en person av misstag betalar ut ett belopp till någon som inte ska ha betalningen eller om den utbetalade summan är för hög. Condictio indebiti innebär ungefär ”rätt att återfå en felaktig betalning”. Principen är en allmän juridisk princip, men den är inte reglerad i lag. Huvudregeln enligt principen är att en misstagsbetalning ska återgå (återbetalas till den som av misstag gjorde utbetalningen). Det har dock förekommit undantag från principen i domstolens praxis där mottagaren har fått behålla den felaktigt utbetalade summan.

Undantag från huvudregeln om återbetalning

Huvudregeln enligt condictio indebiti är alltså att återbetalning av det felaktiga beloppet ska ske. Det finns dock undantag från den huvudregeln, och ett sådant undantag är om mottagaren i god tro har inrättat sig efter betalningen. Det krävs alltså dels att mottagaren varit i god tro angående betalningen, och dels att mottagaren har inrättat sig efter betalningen. Att mottagaren har inrättat sig efter betalningen betyder t.ex. att mottagaren har anpassat sin ekonomi utifrån betalningen eller förbrukat den felaktigt utbetalda summan.

Att vara i god tro innebär att mottagaren varken insåg eller borde ha insett att löneutbetalningen var felaktig. Bedömningen om mottagaren är i god tro görs på objektiva grunder och bedöms t.ex. utifrån det utbetalda beloppets storlek i förhållande till den normala löneutbetalningen. Det kan också vara avgörande hur lång tid det tar innan misstaget upptäcks, om den felaktiga utbetalningen upptäcks inom kort tid från att den gjordes talar detta för att återbetalning ska ske.

I praxis kan man även se att domstolen kan anse att en arbetstagare är i god tro om avlöningsförhållandena varit svåra att överblicka och att det på så sätt har varit svårt för arbetstagaren att förstå att ett fel har begåtts. Å andra sidan kan en avsevärd ökning av lönen vara ett tecken på att arbetstagaren närmare borde ha granskat sina lönespecifikationer, och om så inte skett kan arbetstagaren inte anses vara i god tro.

En annan sak som bör beaktas i bedömningen om den goda tron är om arbetstagaren blivit misstänksam över utbetalningen och kontaktat arbetsgivaren, men då fått besked av denne att betalningen varit korrekt. I så fall bör arbetstagaren anses vara i god tro.

Sammanfattning och bedömning

Som du kanske redan har förstått är den här frågan något komplex och det finns inga lagregler att ta fasta på. Däremot är principen om condictio indebiti fastslagen i praxis och innebär som huvudregel att felaktiga utbetalningar (misstagsbetalningar) ska återbetalas. Det finns dock undantag från detta, ett undantag är om arbetstagaren är i god tro och har inrättat sig efter betalningen. I din fråga skriver du att din sambo nu har blivit kontaktad av lönekontoret och att de vill att han ska återbetala en summa pengar som han inte har. Detta tyder på att din sambo har inrättat sig efter den felaktiga utbetalningen, förmodligen har han ju dessutom anpassat sin ekonomi efter utbetalningen.

Frågan är då om det kan anses att han har varit i god tro. Du skriver att din sambo fått utbetalningar på 20 000 kr, jag vet inte vad han vanligtvis har för löneförhållanden, men jag har svårt att se att det skulle vara någon avsevärd skillnad från vad han vanligtvis får utbetalt i lön. Det verkar även som det har gått ett tag sedan de felaktiga utbetalningarna har skett, detta beaktas också (till fördel för din sambo). Du skriver även att din sambo inte har fått några lönespecifikationer vilket också kan tala till hans fördel, eftersom detta kan ha gjort det svårt för honom att överblicka hans löneförhållanden.

Den tyngst vägande faktorn borde vara att din sambo har kontaktat lönekontoret och att kontoret då har bekräftat att utbetalningen är korrekt. I två rättsfall från Arbetsdomstolen (AD 1989 nr 56 och AD 1989 nr 58, om du vill kika närmare på dessa själv) hade arbetstagaren blivit misstänksam över utbetalningen och kontaktat lönekontoret och då fått ett lugnande besked. I dessa fall ansågs arbetstagaren vara i god tro.

Sammanfattningsvis: Det är alltid svårt att ge ett exakt svar när man inte har all information, men enligt min bedömning så talar det mesta för att din sambo både har inrättat sig efter de felaktiga utbetalningarna och var i god tro angående dessa. Detta skulle då alltså innebära att undantaget från huvudregeln om att återbetalning ska ske vid condictio indebiti är uppfyllt och att din sambo inte behöver återbetala de felaktiga utbetalningarna.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har några ytterligare funderingar är det bara att återkomma med dessa.

Vänligen,

Emma Andersson

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.