Hej! Vi blev utsatta för en personell husrannsakan av tre civilpoliser som letade efter någon (förmodligen min bror som är skriven på adressen). När jag öppnade dörren, ryckte de upp den, trängde sig in och gick rakt in. Vi fick inte klarhet i varför de var där för att de upprepade vid flera tillfällen att ingen var misstänkt för ett brott. Jag kontaktade polisen två veckor senare och det finns inga loggar på polisen varit här. Vi har begärt ut alla handlingar för adressen men det finns inget. Flertalet poliser har gått igenom alla våra personnummer och ingen hittar någon dokumentation. Vi är säkra på att de var poliser men lyckades inte få deras namn. Vi förstår att polisen måste dokumentföra husrannsakan. Är det ett brott att de inte gjort det? Vilket i sådana fall? Hur kan vi gå vidare med ärendet? Vi har gjort en polisanmälan för hemfridsbrott men den kommer med all förmodan läggas ner i brist på bevis. Men vi vill att det ska göras en internutredning och de går till botten med vilka poliser som var här och varför.
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Jag kommer att gå igenom lite kring när man får genomföra personell husrannsakan och sedan avsluta med hur det går att gå vidare om ni anser att något gått fel till här.
När får man genomföra personell husrannsakan?
Att gå in i någons bostad utan den personens tillåtelse kan vara straffbart som hemfridsbrott (4 kap. 6 § 1 st. brottsbalken, BrB). Detta gäller även för polisen. Polisen har dock möjlighet att gå in i någons bostad ändå för att genomföra husrannsakan under vissa förutsättningar. En så kallad personell husrannsakan innebär att polisen kan leta efter en person i någon annans hem i syfte att exempelvis gripa, anhålla, häkta, hämta till förhör eller för att kroppsvisitera personen. För att få genomföra en personell husrannsakan måste polisen ha synnerlig anledning att anta att personen man söker befinner sig där man letar (28 kap. 2 § rättegångsbalken, RB). Synnerlig anledning är ett ganska högt ställt krav.
För att få genomföra en husrannsakan krävs också proportionalitet. Det betyder att husrannsakan får beslutas endast om skälen för husrannsakan uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse (28 kap. 3a § RB). I de flesta fall fattas ett beslut om husrannsakan av förundersökningsledare, åklagare (som ofta är förundersökningsledare) eller domstolen (28 kap. 4 § RB). Polismän får på eget initiativ endast företa husrannsakan om det är så kallat "fara i dröjsmål" (28 kap. 5 § RB), dvs. om något sker så brådskande att man inte kan invänta ett beslut av överordnade.
Dokumentering av husrannsakan
En husrannsakan ska dokumenteras. Det ska föras protokoll över husrannsakan. I protokollet ska det stå varför husrannsakan genomfördes och vad som förekommit vid husrannsakan (28 kap. 9 § RB). Protokollet ska upprättas omedelbart efter att husrannsakan skett. Som minimikrav ska protokollet bl.a. innehålla uppgift om vilka som deltagit i husrannsakan och vilka det riktade sig emot (27 § polislagen).
Om en polisman inte gör det hen ska i tjänsten vid myndighetsutövning kan det eventuellt röra sig om brottet tjänstefel (20 kap. 1 § BrB) i vissa fall. Är "felsteget" litet dömer man dock inte till ansvar för tjänstefel.
Sammanfattning och råd
Att inte upprätta protokoll över husrannsakan är i sig kanske för litet för att vara ett tjänstefel som polismännen kan bli dömda för, men har även andra saker gått fel kring husrannsakan kan eventuellt brottet tjänstefel vara akutellt i det här fallet. Ni kan alltså överväga polisanmälan för tjänstefel. Det finns också möjlighet att göra en anmälan till Justitieombudsmannen, JO, om man anser att man blivit felaktigt behandlad av en myndighet, vilket polisen är. Jag länkar er en sida med mer information om JO-anmälningar.
Jag hoppas att ni fått svar på er fråga! Om ni undrar över något mer kan ni alltid vända er till Fråga Juristen igen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.