Hoppa till innehållet
Övrigt/annat

Envarsgripande genom att sätta sig på en person som stulit smycken

Jag var i Stockholm förra helgen och gick in på Guldfynd. Inne på Guldfynd såg jag en kille ta upp ett guldarmband som var värt ungefär 5000 kronor och snabbt stoppa den i sin fickan. Jag tyckte det var konstigt och sa till honom: Vad håller du på med? Han sa inget utan började springa mot utgången och jag försökte få tag i honom, men hann inte. Han sprang ut ur affären och jag sprang efter. Efter ett par meter kom jag i fatt honom. Jag kastade mig på honom och fick ner honom på marken. Han försökte ta sig upp men jag satte mig på honom och ringde polisen. Har jag gjort något olagligt? Har jag begått någon brottslig handling och har killen som tagit klockan gjort något olagligt?

Rådgivarens svar

2019-01-28

Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga!

Envarsgripande

Det du beskriver kallas envarsgripande och regleras i rättegångsbalken.

Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. [...] Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.

När personen lämnade butiken utan att betala för sig så begick han brottet stöld. Stöld är ett brott på vilket fängelse kan följa. Eftersom att du hela tiden följde efter personen så påträffade du honom på "bar gärning eller flyende fot" (vilket av dem är inte särskilt viktigt, det viktiga är att du följde efter honom direkt efter brottet). Du har således rätt att envarsgripa personen.

Rätt att genomföra ett envarsgripande medför dock inte hur långtgående rättigheter som helst. Till att börja med så kontaktade du polisen direkt, vilket var bra. Hade du inte gjort det hade du riskerat ansvar för olaga tvång/frihetsberövande eller dylikt. Frågan är dock hur man ska se på det våld du använde (fysiska ingrepp mot en person kallas våld, även om det inte är knytnävsslag eller dylikt).

Den som genomför ett envarsgripande har rätt att utöva visst våld, i enlighet med polislagen (bortse alltså ifrån att det enligt citatet endast gäller polismän).

En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om [...] någon som [...] med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande...

Frågan här blir alltså om det våld du har använt är försvarligt. Personen försökte ju undkomma, vilket gav dig rätt att bruka visst våld. Det våld du har utövat genom att sitta på mannen är relativt allvarligt. Du förhindrade mannens fulla rörlighet, till skillnad från om du exvis hållt honom i armen eller dylikt. Mannen försökte dock fly, vilket gör att du får använda visst våld, i motsats till om du hunnit ifatt honom och han "gett upp". Det gällde också stöldgods av visst värde (smycken för 5 000 kronor är ju mer än en godispåse för en tjuga). Jag kan dock inte säga om dessa omstädigheter ger dig rätt att använda såpass ingripande åtgärder som du gjorde. Det blir helt enkelt en bedömningsfråga. Det var varken uppenbarligen försvarligt eller uppenbarligen oförsvarligt.

(Jag utgår vidare från att du inte hindrade mannens luftvägar, orsakade ytterligare skada eller olägenhet på grund av underlaget (om han låg på grus eller is istället för en trottoarkant). Om sådana omständigheter föreligger lutar det åt att ditt våldanvändande var oförsvarligt).

Sammanfattning

De omständigheter som du har redogjort för ger dig som sagt en relativt omfattande rätt att bruka våld. Samtidigt så är det en ytterst ingripande åtgärd att sätta sig på någon. Det är därför svårt för mig att säga någonting om huruvida du har handlat innanför lagens ramar eller inte. Det är också så att det kan finnas ett antal till synes små detaljer som kan få avgörande konsekvenser för bedömningen (exvis underlaget, vilket jag redogjorde för ovan). Jag rekommenderar dig att invänta eventuell kontakt från polis eller åklagare. Tills dess finns det ingenting du kan göra. Om du blir kontaktad och delgiven misstanke kan det vara bra att anlita ett målsägandebiträde, som hjälper dig att ta tillvara din rätt under processen. Du kan också ta kontakt med ett målsägandebiträde redan nu, ifall du oroar dig väldigt mycket över det här och vill ha ett kvalificerat svar (även om inte heller målsägandebiträdet kan säga hur en domstol kommer att döma). Om du vill få stöd av ett målsägandebiträde kan du kontakta en av våra jurister.

Jag hoppas att det var svar på din fråga, även om jag inte gav ett konkret ja- eller nejsvar. Juridik är tyvärr ofta sådan att ett konkret svar inte kan ges förrän efter en domstolsprövning, särskilt när det gäller brott och straff. Om du har någon ytterligare fundering, kring detta eller något annat, så är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga.

Med vänlig hälsning,
Helmer

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.