Hej! Min mamma har tagit en bild på min 10-åriga dotter och publicerat både på sociala medier och i en nyhetstidning utan vårt godkännande. Får min mamma ta bilder på min dotter utan tillåtelse och publicera dem hur hon vill?
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!
Din fråga handlar om publicering av fotografi av ditt barn. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i dataskyddsförordningen (GDPR) och brottsbalken (BrB) och avsluta med en rekommendation.
Inledningsvis kan konstateras att det enligt svensk lag generellt inte är olagligt att fotografera eller dela foton på andra. Utgångspunkten är att den som fotograferat en bild har upphovsrätten till denna och får använda bilden på sociala medier med vissa undantag.
Dataskyddsförordningen
All typ av information som kan knytas an till en identifierbar person är en personuppgift enligt art. 4.1. En bild kan utgöra en personuppgift enligt GDPR och skyddas därför av förordningen vid publicering. I artikel 6.1 stadgas villkor varav ett måste vara uppfyllt för att behandling av personuppgifter ska vara laglig. Exempel på detta är om personen lämnat samtycke (art 6.1a). För barn under 13 år gäller att föräldrarna måste samtycka till publicering av bilder på barnet (art 8.1). Av art. 8.1 p.2 framgår även att personuppgiftsansvarig ska göra rimliga ansträngningar för att kontrollera att samtycke ges eller godkänns av den som har föräldraansvar för barnet.
Omfattas bilden av förordningen och samtycke inte inhämtas kan en intresseavvägning göras mellan barnets intresse av att inte bli exponerad gentemot personens intresse av att få bilden publicerad. Bilder på barn anses vara extra skyddsvärda uppgifter enligt GDPR och extra försiktighet ska då iakttas.
GDPR gäller som huvudregel för all personuppgiftshantering. Undantag till detta är dock publicering av journalistiska ändamål eller rent privat behandling. Exempelvis privatpersoner som i mindre omfattning publicerar bilder på andra. Gränsdragningen är ofta svår att göra. Av betydelse för bedömningen är inläggets karaktär, dess spridning och syftet med denna.
Skydd genom straffrättsliga regler
Skulle bilderna vara av olämplig karaktär kan även straffrättsliga bestämmelser aktualiseras. Att olovligen ta bild på annan kan göra sig skyldig till brottet kränkande fotografering (4 kap. 6 a § BrB). Detta brott kan begås om fotografiet tagits i hemlighet på någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningrum eller på annat liknande utrymme.
Det kan även utgöra olaga integritetsintrång att sprida kränkande bilder på andra (4 kap. 6 c § BrB). Spridningen måste dock vara ägnad att medföra allvarlig skada för den som är med på bilden. Gärningen får inte heller vara försvarlig med hänsyn till syftet och övriga omständigheter.
Nyhetstidningen
Dataskyddsregler om personuppgifter, som GDPR, får vid publicering i nyhetstidningar ge vika för grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen (TF). Journalistik omfattas alltså inte i samma utsträckning av GDPR vilket framgår av 1 kap. 7§ i Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Samtycke krävs därför normalt inte för publicering förutsatt att publiceringen inte sker i marknadsföringssyfte då andra regler aktualiseras. Vad gäller publicering av bilder på barn finns dock generellt ett stort pressetiskt skydd där utgångspunkten är att barn är extra skyddsvärda varför samtycke för föräldrar bör inhämtas.
Sammanfattning och rekommendation
Sammanfattningsvis finns få bestämmelser som gör det olagligt att dela bilder på annan. De straffrättsliga bestämmelserna aktualiseras först om bilderna på något sätt är olämpliga eller ägnad till att skapa missaktning.
Skyddet av den personliga integriteten har dock stärkts genom dataskyddsförordningen där barn är extra skyddsvärda. Barn har även rätt till sitt privatliv och integritet vilket stärkts ytterligare sedan att Barnkonventionen blev svensk lag.
Skulle publiceringen strida mot bestämmelser i GDPR finns en rätt att få uppgiften (bilden) raderad utan dröjsmål i enlighet med artikel 17. Det finns även möjlighet till ersättning om personen lidit skada på grund av överträdelsen (art 82.1 GDPR). Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) prövar dessa frågor inom Sverige och anmälan görs därför till dem som i sin tur prövar frågan.
Om du misstänker att hanteringen av bilderna strider mot GDPR kan det alltså vara aktuellt att göra en anmälan till IMY. Om du önskar ett mer konkret svar på din fråga skulle jag råda dig att prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.