När jag var i affären för att handla i fredags blev jag påhoppad av en person som började ta på mig och fråga vad jag hade i fickan. Jag tyckte det var ytterst respektlöst och sa åt personen ordentligt att sluta röra på mig. Personen fortsatte och jag upprepade igen att om hen inte slutar kommer jag ta till våld för att försvara mig. Personen lyssnade inte, så jag knuffade till hen. Personen ramlade då in i tidningsstället, men slog sig inte så allvarligt. Efter ett tag fick jag reda på att hen arbetade som ordningsvakt och att hen hade gett sig på mig för att jag hade stoppat en burk majs i min jackficka. Har både jag och ordningsvakten begått någon brottslig handling?
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan redogörs för olika aspekter av din fråga och vilka regler som kan vara av betydelse.
Ordningsvakt eller väktare?
Först bör det nämnas att det finns befogenhetsskillnader mellan en ordningsvakt och en väktare. Enligt polislagen 29 § får ordningsvakter vidta vissa åtgärder i samma utsträckning som poliser. Det gäller bland annat att omhänderta någon som stör den allmänna ordningen (13 §). En väktare har i princip inte mer befogenheter än vem annan som helst i samhället.
Envarsgripande
Alla, dvs även privatpersoner, har rätt att gripa någon som begår ett brott som kan ha påföljden fängelse (rättegångsbalken, RB, 24 kap 7 §). Detta kallas envarsgripande. För att få gripa någon krävs att gärningspersonen tas på bar gärning eller på ”flyende fot”, alltså på väg från det just begångna brottet. För brottet ringa stöld (fd snatteri) finns fängelse i brottsskalan och det är alltså tillåtet att gripa någon som man ser begå en ringa stöld (brottsbalken, BrB, 8 kap 2 §)
Kroppsvisitation
Att känna igenom någons kläder är att utföra en kroppsvisitation (RB 28 kap 11 § tredje stycket). Enligt polislagen 19 § får en person i samband med ett gripande kroppsvisiteras av säkerhetsskäl (t ex känna efter vapen) eller för att fastställa identitet. Det gäller alltså även ordningsvakter eller någon som genomför ett envarsgripande (polislagen 29 §). Kroppsvisitation i syfte att beslagta ett föremål (i detta fall majsburken) kräver att en polis gör det (RB 28 kap 13 §).
Brott?
Om någon fysiskt antastar dig kan det vara fråga om ett ofredande enligt BrB 4 kap 7 §. Det kan i sin tur innebära att du har rätt till visst självförsvar i form av nödvärn enligt BrB 24 kap 1 §. För att självförsvaret ska vara olaglig måste det vara uppenbart oförsvarlig, dvs att man tar i mer än vad som behövs. Om du trodde du blev utsatt för ett ofredande trots att personen hade laglig rätt att visitera dig kan det vara fråga om sk putativt nödvärn.
Slutligen kan tilläggas att för att det ska vara fråga om brott från din sida gällande majsburken (t ex ringa stöld) krävs att du passerat utgången från butiken. Om du var i butiken när personen kom fram till dig kan denne inte tagit dig på ”bar gärning” eftersom brottet begås först när man passerar kassan utan att betala.
Sammanfattningsvis
Situationen du beskriver är mycket omfattande och det är svårt att ge ett enkelt svar. Om du var utanför butiken och inte betalt för majsburken är ett envarsgripande tillåtet, däremot får ingen visitation utföras i syfte att hitta majsburken såvida personen inte är polis. Om majsburken hittas när personen söker av dig för att säkerställa att du t ex inte bär vapen är det dock tillåtet att omhänderta majsburken (RB 27 kap 4 §). Om det varit fråga om en olovlig kroppsvisitation och därmed ett brott har du rätt till självförsvar. Om ingripandet var lagligt men du inte visste att personen var ordningsvakt kan det vara fråga om putativt nödvärn. Det är sammanfattningsvis svårt att säga om någon av er eller båda gjort er skyldiga till brott eftersom jag inte har all information. Det beror helt enkelt på situationen.
Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Hör gärna av dig igen om du har fler frågor eller funderingar.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.