Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Jag kommer börja med att redogöra för de generella rättsreglerna för att sedan applicera dessa på ditt fall. Din fråga berör huruvida det är tillåtet att publicera smygtagna bilder på personer i en Facebookgrupp om 56 medlemmar. Din fråga regleras i upphovsrättslagen, brottsbalken samt dataskyddsförordningen (GDPR).

Får man smygfota andra personer?

Huvudregeln är att man får fota andra personer. Det finns dock undantag till detta. I BrB regleras brottet kränkande fotografering. Kränkande fotografering är ett brott enligt 4:6a BrB. Kränkande fotografering innebär bland annat att det är otillåtet att fotografera någon i hemlighet utan dennes tillstånd, när personen befinner sig exempelvis inomhus i en bostad. Om personerna har fotograferats i en bostad är det alltså brottsligt. Om personerna har fotograferats i trapphuset är läget lite svårare. Man brukar säga att "inomhus i en bostad" innefattar samma områden som gäller vid hemfridsbrott. I det brottet omfattas inte trapphuset. Det är ett väldigt litet utrymme för vad som innefattas i hemfridsbrott. Det är alltså troligtvis inte kränkande fotografering att fota någon i trapphuset. Det är heller inte kränkande fotografering att fota någon på gatan, där det är allmän plats.

Ett undantag från huvudregeln avseende kränkande fotografering är om det med hänsyn till syftet är en försvarlig åtgärd att man fotograferar personen, t.ex. för att dokumentera ett pågående brott.

Om fotograferingen var tillåten beror alltså på var personerna blev fotograferade.

Har man rätt att publicera bilder på andra?

Personen som tagit bilden har också upphovsrätten till denna och bestämmer hur den ska användas. Den personen får även som huvudregel publicera bilden på sociala medier. Det finns dock en del saker att tänka på, vilket jag kommer gå igenom härnäst.

Stärkt skydd genom GDPR

Genom dataskyddsförordningens (GDPR) ikraftträdande ges ett stärkt skydd för den personliga integriteten. En bild utgör en personuppgift som omfattas av GDPR. GDPR gäller dock inte om fotona tas enbart för privat bruk, exempelvis om man har bilderna på mobilen eller i fotoalbum.

GDPR gäller vid publicering av bilder på nätet. I sådana fall måste en intresseavvägning göras för att avgöra om bilderna kan läggas ut. Man får då väga personens intresse av att publicera bilden gentemot personernas intresse av att inte bli exponerade.

Om personerna är barn så kommer det anses vara extra skyddsvärda uppgifter. Om barnen inte vill är det självklart att dessa inte ska publiceras. Eftersom det troligtvis går att identifiera personerna i och med att deras ansikten syns så är det fråga om hantering av personuppgifter. Vid bedömningen kommer också räknas in att bilden publicerats på en privat Facebook, vilket självklart innebär en mindre exponering.

Det kanske finns ett legitimt intresse av att veta vilka personer som rör sig i huset, exempelvis om det har skett inbrott. Det är dock omöjligt för mig att göra den bedömningen med den lilla informationen jag har i ditt aktuella fall.

Förtal

Det ska också nämnas att det kan vara fråga om förtal. I 5:1 BrB beskrivs brottet förtal. Enligt denna regel kan viss publicering av exempelvis bilder på internet vara otillåtet. Bilden ska publiceras så att den kan spridas till andra och allmänheten kan ha möjlighet att ta del av den. Innehållet ska vara sådant att offret kan utsättas för andras missaktning, uppfattas som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Bilden ska också spridas med avsikten att innehållet ska få sådana konsekvenser. Det finns ett undantag från straffansvar om man är skyldig att uttala sig eller att det är försvarligt att uppgifterna sprids, eller att det går att visa att uppgiften är sann.

Jag vet varken hur bilden ser ut eller om det finns någon bildtext till bilden. Det är därför svårt att bedöma om det skulle vara fråga om förtal i det hänseendet. Bilden har spridits till 56 personer, vilket är relativt många. Om det exempelvis påstås att personerna är kriminella så kan det alltså vara möjligt att det är förtal.

Sammanfattningsvis gäller att det för det mesta går bra att ta bilder för privat bruk och spara dem exempelvis i mobilen eller i fotoalbum. Det beror dock på vilken typ av fotografering det är fråga om och i vilket syfte. Genom GDPR har ett extra skydd för den personliga integriteten tillkommit och en intresseavvägning måste göras för det fall att någon har publicerat bilden på Facebook.

Om bilden får läggas upp beror på själva bilden, hur den sprids, i vilket sammanhang och om ett eventuellt barnet är med, samt om det exempelvis är på en person med skyddad identitet. En bedömning i varje enskilt fall måste göras. Beroende på hur gamla de eventuella barnen är kan även deras intresse vägas in. Vill de inte att bilderna ska publiceras är det självklart att de inte ska göra det.

Det finns också en viss risk att det är fråga om förtal. Det beror på hur bilden har framställts och andra omständigheter kring spridningen och situationen i sin helhet. Det är bara en domstol som kan göra den bedömningen med full säkerhet.

Kanske kan du prata med personen som har publicerat bilden? Det finns säkert andra lösningar till ert problem. Styrelsen i er BRF kanske kan byta portkod eller lås för att undvika oinbjudna gäster i framtiden.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Är du i ytterligare behov av hjälp föreslår jag att du tar kontakt och bokar tid med en av våra erfarna jurister här. Familjens Jurist erbjuder flertalet tjänster som kan anpassas efter vad just du behöver. Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Fråga Juristen. Lycka till!