Hej,

Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Ett sakrättsligt problem

Det rättsområde som behandlar konflikter om vem som har ”bäst rätt” till en sak, utan att det finns ett avtal mellan dessa personer, kallas för sakrätt. Den situation som du redogör för utgör därmed ett s.k. sakrättsligt problem. Sakrätt är en juridisk term som avser rättigheter som måste respekteras i förhållande till tredje man. Med tredje man avses en utomstående person, vilket kan vara en person som inte är part i ett avtal eller annat rättsförhållande men som ändå kan beröras av avtalet eller rättsförhållandet. Sakrätt är därmed en rättighet som är giltig gentemot alla. I den situation som du beskriver har du och den person som påstår sig vara den tidigare ägaren till maskinen inget avtal som reglerar era mellanhavanden utan det är fråga om ett tredjemansförhållande.

En person som har en sakrätt är skyddad när tredje man ställer konkurrerande anspråk på rättigheten. Sakrätt är alltså ett skydd mot tredje man. Denna sakrätt kan dock vika under vissa förutsättningar, t.ex. om köparen har gjort ett s.k. godtrosförvärv.

Godtrosförvärv

Att göra ett godtrosförvärv innebär att en person får äganderätten till en sak även fast någon annan egentligen är den rätte ägaren. Om någon säljer en sak som denne inte ägde kan köparen under vissa förutsättningar förvärva rätt till saken, s.k. exstinktivt godtrosförvärv. En köpare kan därmed behålla den köpta saken. I 2 § Lag om godtrosförvärv av lösöre anges förutsättningarna för godtrosförvärv, vilka är:

1. en överlåtelse (köp eller byte) ska ske.

2. överlåtelsen ska avse lösöre, dvs. egendom som inte är fast egendom enligt 1 kap 1 § och 2 kap 1-3 §§ Jordabalken.

3. överlåtaren ska ha besittning (inneha/råda över egendomen) till lösöret vid köpet/överlämnandet.

4. förvärvaren ska vara i god tro, dvs. inte känna till att överlåtaren saknade rätt att överlåta egendomen. God tro ska föreligga vid överlåtelsen och vid besittningstagandet, dvs. när egendomen fysiskt lämnas över från överlåtaren till förvärvaren.

När dessa rekvisit är uppfyllda har köparen gjort ett godtrosförvärv.

Egendomen måste fysiskt övergå i köparens besittning, vilket juridiskt kallas för att egendomen ska traderas. I och med överlåtelsen får köparen skydd mot säljarens borgenärer enligt den s.k. traditionsprincipen. Underrättelse har för vissa egendomsslag, exempelvis skuldebrev, samma sakrättsliga verkan som tradition.

God tro

I 2 st i 2 § lag om godtrosförvärv av lösöre anges att en förvärvare ska anses vara i god tro endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka egendomen utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att förvärvaren inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen.

Kravet på god tro innebär att säljaren ska ha framstått som rätt ägare. Med detta menas att köparen inte ska misstänka eller borde ha misstänkt att säljaren inte hade rätt att sälja egendomen. Denna goda tro ska föreligga både vid köpet och då egendomen lämnas över från säljaren till köparen.

Vindikation

Den ursprungliga ägaren har under vissa förutsättningar rätt att återkräva egendomen från den godtroende förvärvaren utan att betala ersättning enligt 3 § lag om godtrosförvärv av lösöre. Detta kallas för att föra en vindikationstalan. En sådan vindikationstalan kan endast föras om egendomen olovligen har tagits från den tidigare ägaren. Den tidigare ägaren kan därmed återfå sin egendom genom en vindikationstalan om egendomen utgör stöldgods.

Lösen

Den som pga. ett godtrosförvärv har förlorat äganderätten till en egendom har rätt att få tillbaka egendomen mot lösen enligt 5 § lag om godtrosförvärv av lösöre. Den som vill återkräva egendomen måste göra detta inom 6 månader från det att han eller hon fick kännedom om köparens innehav annars förlorar den tidigare ägaren sin rätt att återkräva egendomen.

Köprättsligt

Köp av privatpersoner regleras i Köplagen. Vid en försäljning har säljaren ett ansvar för att egendomen är i avtalat skick eller i övrigt motsvarar vad löparen med fog har anledning att anta. Att egendomen egentligen tillhör någon annan är säljaren är ett s.k. rättsligt fel enligt 41 § köplagen. Om en köpare kan anses ha gjort ett godtrosförvärv och inga lösenanspråk har framställts inom 6 månadersfristen blir det normalt inte aktuellt att göra gällande något felansvar gentemot säljaren eftersom köpet består. Men om den godtroende köparen blir skyldig att avstå varan till den rätte ägaren mot lösen så kan säljaren bli skadeståndsskyldig för mellanskillnaden mellan lösenpriset och varans värde. Enda möjligheten för säljaren att i sådana fall undkomma skadeståndsskyldighet är om köparen kände till eller borde ha känt till felet.

Sammanfattning

Den situation som du beskriver utgör som sagt ett sakrättsligt förhållande. Avgörande för om köparen ska kunna behålla maskinen är om köparen har gjort ett s.k. godtrosförvärv. Om ni hade maskinen i er besittning (hade rådighet över den) och köparen inte borde ha misstänkt att ni inte hade rätt att förfoga över egendomen så bör köparen anses ha gjort ett godtrosförvärv. Om den tidigare ägaren inom 6 månader framställer anspråk om att återfå egendomen från köparen mot lösen kan ni som säljare bli skadeståndsskyldig i förhållande till köparen. Skadeståndsskyldighet föreligger endast om köparen var i god tro vid köpet. Om ett lösenanspråk inte framställs så har köparen gjort ett godtrosförvärv och köparen är därmed att anse som ägare till egendomen.

Är ni i behov av ytterligare hjälp är ni varmt välkommen att kontakta någon av våra jurister på Familjens Jurist.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,
Sofia