Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. 

Häktning

När en person kan häktas regleras i 24 kap. rättegångsbalken (RB). För att en person ska bli häktad krävs att hen är misstänkt på sannolika skäl och att det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än ett år, 24 kap. 1 § RB. Det krävs också att det finns risk för att den misstänkte flyr, undanröjer bevis eller att denne fortsätter med brottslig verksamhet, 24 kap. 1 § RB. 

Om det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år ska häktning ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas. I detta fall föreligger således en presumtion för häktning, 24 kap. 1 § 2 st. RB. 

När häktning sker måste det alltid göras en proportionalitetsbedömning, alltså om häktning är proportionerligt i förhållande till de intrånget som det orsakar.

Restriktioner

Det är rätten som bestämmer om en perso ska bli häktad, 24 kap. 5 § RB. I samband med beslut om häktning ska rätten också bestämma om det ska meddelas restriktioner för den misstänkte. Restriktioner får endast meddelas om det finns risk att den misstänkte undanröjer bevis, 24 kap. 5 a § RB. En fråga om restriktioner prövas av undersökningsledaren eller åklagaren. Ett beslut i en sådan fråga ska omprövas så ofta det finns anledning till det, 6 kap. 3 § häkteslagen. Den som är häktad på grund av misstanke om brott får begära tingsrättens prövning av ett beslut att ålägga honom eller henne restriktioner av visst slag. Rätten ska pröva en sådan begäran när den prövar frågan om tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken. Innan rätten fattar beslut ska åklagaren ges tillfälle att yttra sig, 6 kap. 4 § häkteslagen. 

Grovt narkotikabrott

Straffskalan för grovt narkotikabrott ligger på lägst två år i fängelse till högst sju år i fängelse, 3 § narkotikastrafflagen. Om någon är misstänkt på sannolika skäl för detta brott föreligger således en presumtion för häktning. Misstänkt på sannolika skäl en högre misstankegrad. 

Vilka restriktioner som meddelas  beslutas av åklagare. För att restriktioner ska kunna meddelas krävs att det finns risk att den misstänkte undanröjer bevis. Åläggande av restriktioner kan alltid prövas av rätten. Det som alltså avgör om någon får restriktioner är helt enkelt om det bedöms finnas risk för att den misstänkte undanröjer bevis på något sätt. När det gäller narkotikabrott är det säkert ganska vanligt att restriktioner meddelas. 

Häktning i väntan på dom

Om den misstänkte är häktad kommer hen troligtvis vara det tills dom meddelas. Ett häktningsbeslut kan hävas givetvis, om det inte finns anledning att hålla personen häktad längre, 24 kap. 20 § RB. Om den misstänkte döms för brottet ska rätten pröva om hen ska vara häktad tills domen vinner laga kraft, 24 kap. 21 § RB. Att en dom vinner laga kraft betyder att man inte kan överklaga domen längre. 

Hoppas du fick svar på dina frågor! Tveka inte att höra av dig igen om du har fler funderingar!