Övrigt/annat
Har man regressrätt mot personen man tagit lånet med?
Hej!
Under äktenskapet fick jag och min fru ta ett gemensamt lån med mitt hus som säkerhet, alltså ett bolån. När vi skilde oss upprättades ett bodelningsavtal där min exfru skulle befrias från lånen och att var och en av oss skulle få behålla sin egen övriga egendom och svara för sina egna skulder. För bodelningsavtalets giltighet krävdes dock att banken skulle godta mig som ensam låntagare för det aktuella bolånet och att banken helt skulle befria min ex-fru från ansvar för fastighetslånet. Detta går inte banken med på då min ekonomiska situation inte tillät detta utan har bara blivit sämre efter skilsmässan. Efter skilsmässan gick min exfru under jorden och har inte varit intresserad av att hjälpa mig betala på lånet, fast jag vid ett antal tillfällen vädjat till henne om detta och påtalat hur situationen ser ut. Min fråga är om jag har regressrätt mot henne för det jag ensam betalat in på lånet sedan skilsmässan? Det finns inget i bodelningsavtalet som automatiskt skulle befria henne från betalningsansvar när bodelningsavtalet skrevs under utan hela avtalets giltighet baserades på ett godkännande från banken. Det finns heller inget juridiskt avtal skrivet mot banken som reglerar detta heller. I bankens ögon är vi lika betalningsskyldiga båda två.
Rådgivarens svar
2020-03-16
Inledning
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.
Jag kommer inledningsvis att redogöra för de olika lånformer som finns reglerade i lagen för att därefter tillämpa de reglerna på din situation. Slutligen kommer jag att komma med en rekommendation eller ett råd för hur du ska gå tillväga.
Låneformer
Det finns olika låneformer som banken tillämpar för att bevilja lån till två personer.
En form är att man sätter en person som låntagare och den andra personen som borgensman. Borgensmannen ingår låneavtalet såsom egen skuld, vilket innebär att borgensmannen också kan krävas på hela det lånade beloppet. Negativt för banken här är att man inledningsvis måste kräva huvudlåntagaren på beloppet för att sedan, först när huvudlåntagaren visar sig vara insolvent, kunna kräva ut beloppet av borgensmannen.
En annan låneavtalsform som används mer av bankerna är den om medlåntagare. Denna form innebär att en person sätts som huvudlåntagare och den andre som medlåntagare. Här får båda personerna samma rättigheter och skyldigheter. Resultatet av dettae blir att banken kan vända sig till vem som helst av personerna för att kräva in skulden, oavsett om den andre låntagaren kan betala eller inte. Banken kan alltså snabbare kräva in beloppet från någon av parterna, de behöver inte följa någon ordning.
Regressrätt
Båda dessa ovannämnda former av låneavtalsupplägg resulterar i att parterna får en regressrätt gentemot den andre. Regressrätten regleras i skuldebrevslagen. Har låntagarna inte avtalat om begränsat ansvar för någon svarar de tillsammans för hela beloppet och det uppkommer också en regressrätt för den gäldenär som betalar beloppet.
Slutsats
Nu ser jag inte låneavtalet eller vilken låneavtalsform som banken har använt när ni ingick låneavtalet. Om det är någon av de två ovanstående formerna så har ni alltså regressrätt mot personen som ingick låneavtalet med er. Detta innebär att ni har rätt att kräva den personen som ingick låneavtalet med er på pengar. Förhoppningsvis kan de göras utan att ni måste gå till domstolen, annars är det ett alternativ att gå till domstolen för att få ut en dom på regressrätten. Domslutet på regressrätten blir en exekutionstitel som kronofogden därefter kan ha som grund för att utmäta en fordran på halva det belopp du har betalat på lånet.
Din fråga gällde regressrätt och den har besvarats. Jag tänkte bara flika in att om bodelningsavtalet byggde på att du skulle få ta över lånet så är det inte en giltigt genomförd bodelning, detta kan vara något för dig att undersöka mer kring.
Rekommendation
Min rekommendation är att inledningsvis försöka få tag på den person ni ingick låneavtalet tillsammans med. En process kan vara nödvändig, men det finns ett alternativ som är mindre kostsamt. Ni kan tillsammans kontakta Familjens Jurist för att komma överens om hur ni ska lösa det i framtiden. En domstolsprövning är i slutändan en bra men kostsam lösning.
Jag hoppas att du känner att din fråga är besvarad. Du är varmt välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Fråga Juristen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.