Frågan gäller åttioårig person som bott på äldeboende i fyra år.
Har en låg pension, får ut cirka 9 000 kronor efter skatt.
Betalar idag 6700 kr per månad för boende och mat.
Inget kapital på banken
Om hen säljer sin bostadsrätt som är värd två miljoner.
Vad händer då med boende och matkostnader?
Kommer de att öka, ungefär hur mycket?
Försökt att läsa mig till information via socialtjänst/lagen.
Tycker det är svårtolkat för en lekman.
Hej, stort tack för att du vänder dig med din fråga till Fråga Juristen! Avgifter till äldreboenden beslutas av kommuner. Jag kommer därför inte kunna ge dig en exakt siffra på hur mycket hen kommer behöva betala vid en försäljning av sin bostadsrätt. Istället kommer jag försöka ge en överblick av hur beräkningen görs enligt gällande lagstiftning.
Avgifter och maxtak
På äldreboende betalar man oftast för maten som serveras, hyran samt för den vård och omsorg som tillhandahålls. I det följande kommer jag beskriva hur avgiften för den sista posten (”vård och omsorg”) regleras.
I Socialtjänstlagens (SoL) 8 kapitel finns regler för hur kommunen får ta ut avgifter rörande för vård och omsorgsdelen av den totala kostnaden.
Av SoL 8:2 framgår att kommunen får ta ut avgifter för äldreboenden, att det är kommunen som bestämmer grunderna för dessa avgifter samt att avgifterna inte får överstiga kommunens kostnader. Kommunen får med andra ord inte ta ut så höga avgifter att de går med vinst. Avgiften baseras på den enskildes inkomst. Hur denna inkomst beräknas kommer jag återvända till.
SoL 8:5 stadgar dock ett maxtak på hur stor avgift kommunerna får ta ut. Avgiften får inte överstiga en tolftedel av 0.5539 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet regleras i socialförsäkringsbalkens 2 kap och uppgår år 2020 till 47 300 kronor.
47 300 x 0.5539 = 26 199
26 199/12 = 2 183
Oavsett hur hög inkomst/förmögenhet en individ har får avgiften därför inte överstiga mer än 2 183 kronor/månad.
Minimibelopp
En annan faktor som inverkar på hur stor den enskildes avgift blir beror på hur mycket pengar den enskilde har. Av SoL 8:6 framgår att avgifterna inte får uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra levnadskostnader. Efter att avgiften är betald måste den enskilde därför ha en viss mängd pengar kvar så att hen betala för livsmedel, kläder, hygien, dagstidning, hemförsäkring, hushållsel, förbrukningsvaror m.m. Minibeloppet för en enskild person är år 2020 ca 5 339 kronor.
Avgiftsunderlaget
Beräkningen av avgiften baserad på det så kallade avgiftsunderlaget. Avgiftsunderlaget baseras på den enskildes inkomst. Enligt SoL 8:4 beräknas avgiftsunderlaget i enlighet socialförsäkringsbalken kap 102. Kap 102 i socialförsäkringsbalken är inte det lättaste kapitel att förstå, utan är tvärtom utformat på ett tekniskt komplicerat sätt. Som jag förstår regleringen är huvuddragen som följer.
Ens inkomst kan delas upp i tre kategorier: inkomst från tjänst, från näringsverksamhet och från kapital. Inkomst från tjänst är pengar man får från främst lön samt pension. Inkomst frän näringsverksamhet är inkomster till följd av att man har ett företag. Inkomst från kapital är inkomster till exempel till följd av att man säljer aktier eller, som i ert fall, en bostadsrätt.
Ju högre inkomst man har desto större blir avgiftsunderlaget. En försäljning av en bostadsrätt skulle därför sannolikt påverka den enskildes avgiftsunderlag och därmed avgiften till äldreboendet. Reglerna om minimibelopp samt maxtaxa gäller dock fortfarande. Om personen redan betalar 2 183 kronor i avgift så kommer avgiften inte påverkas av försäljningen. Kommunerna kan också besluta om mer fördelaktiga regler än de som framgår av lagen.
Handlingsplan
Det är svårt för mig att säga hur dessa specifika kostnader kommer påverkas i det specifika scenario du ritar upp. Med de begränsningar jag har redovisat har kommunerna stor valfrihet i hur de väljer att utforma sina avgifter. Jag rekommenderar därför att du kontaktar den kommun som är ansvarig och frågar vad deras specifika avgifter är samt om det finns kommunala föreskrifter som påverkar hur avgiftsunderlaget beslutas.
Hoppas jag har lyckats bringa lite klarhet i din fråga! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta våra duktiga jurister på Familjens Jurist alternativt ställa en ny fråga i ett annat ämne till Fråga Juristen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.