Hej!

Tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga. Regler om inkassokrav finns reglerat i inkassolagen, och regler om betalningsförelägganden finns reglerat i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). Nedan kommer jag gå igenom relevanta bestämmelser för din situation och avsluta med en rekommendation.

Avtal ska hållas

Enligt principen om Pacta sunt servanda ska avtal hållas, och gäller både skriftliga och muntliga avtal. Trots att det är betydligt enklare att bevisa ett avtals existens och innehåll när det är skriftligt är ett muntligt avtal lika bindande.

Detta gäller även skulder. Det finns inga särskilda krav på hur ett aktuellt avtal ska vara utformat för att det ska vara giltigt, och ett muntligt avtal om till exempel arvode vid arbete är lika mycket värt som ett skriftligt. Det är däremot betydligt lättare i en eventuell indrivningsprocess om avtalet finns skriftligen. Det är också en god idé att ha skriftliga avtal för att förebygga konflikten från början.

Vem får skicka inkassokrav?

Om någon inte betalar sin skuld kan borgenären antingen skicka påminnelser till gäldenären själv eller anlita någon som gör detta. Det är vanligtvis ett inkassobolag. För att få bedriva inkassoverksamhet måste tillstånd inhämtas från Integritetsskyddsmyndigheten enligt 2 § inkassolagen (tidigare namn Dataskyddsinspektionen).

Ansökan om betalningsföreläggande

Om gäldenären inte betalar inkassokravet innan förfallodatum kan borgenären skicka in en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden (2 § BfL). Ett betalningsföreläggande är en ansökan som skickas till Kronofogden för att få tillbaka sina pengar eller något annat man lånat ut. Betalningsföreläggandet skickas in skriftligt (9 § BfL), och borgenärens yrkande och en tydlig beskrivning av kravet ska framgå (10 § BfL). Detta är nödvändigt både för att gäldenären ska förstå vad kravet gäller, och för att Kronofogden ska kunna avgöra om det finns några hinder mot att ta upp ansökan.

När betalningsföreläggandet kommit till Kronofogden skickar Kronofogden ett brev till gäldenären om kravet tillsammans med ett delgivningskvitto. Gäldenären kan då agera på följande sätt:

• Gäldenären betalar kravet. Borgenären drar då tillbaka kravet och ärendet avslutas.
• Gäldenären gör ingenting. Kronofogden fattar då utslag (beslut), och skulden är fastställd. Vid begäran om verkställighet börjar Kronofogden jobba för att driva in skulden.
• Gäldenären bestrider kravet. Borgenären måste då ta ställning till om du vill ta ärendet till domstol. Om borgenären inte önskar detta avslutas ärendet.

Din situation

Du skriver att din föredetta svärmor påstår att du har en skuld till henne/hennes familj på 500 kronor, och att hon ska driva detta till inkasso. Det finns ingenting som hindrar henne från att ta hjälp av ett inkassobolag för att driva in skulden, men du som eventuell gäldenär har rätt att bestrida ett sådant krav om du anser att det är felaktigt. Det gör du genom att skriftligen skicka in ditt bestridande till den som driver in skulden, det vill säga inkassobolaget i en sådan situation.

Får du ett betalningsföreläggande från Kronofogden kan du även bestrida detta. Då är det upp till borgenären att bestämma om ärendet ska tas upp i domstol eller inte, eftersom Kronofogden inte har befogenhet att avgöra vem som har rätten på sin sida. Om ärendet tas upp till domstol är det borgenären som har bevisbördan och måste bevisa att det finns en sådan skuld som du inte har betalat.

Om du inte svarar eller betalar, oavsett om det är ett inkassokrav eller ett betalningsföreläggande från Kronofogden, kan detta leda till betalningsanmärkningar. Det är därför mycket viktigt att du bestrider inkassokravet eller betalningsföreläggandet om du anser att det är felaktigt.

Sammanfattning och rekommendation

Din fråga rör huruvida din föredetta svärmor kan skicka ett inkassokrav till dig för att driva in en påstådd skuld. Det finns som nämnt inget som hindrar henne från att använda sig av ett inkassobolag för att driva in den påstådda skulden, men om du menar att den är felaktig kan du bestrida inkassokravet. Det samma gäller om du får ett betalningsföreläggande från Kronofogden gällande kravet. Om du bestrider ett betalningsföreläggande väljer borgenären, det vill säga din föredetta svärmor/inkassobolaget, om de vill ta ärendet vidare till domstol. Då måste det bevisas att det finns en sådan skuld och att den inte är betald. Det kan vara svårare att bevisa detta om det inte finns något avtal, men det är svårt att säga något med säkerhet utan alla omständigheter.

För att kunna få mer konkreta svar rekommenderar jag att kontakta någon av våra jurister på Familjens Jurist. De kan då sätta sig in i aktuella omständigheter och vara ett stöd för dig under en eventuell process eller med annan rådgivning, allt utifrån dina önskemål.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga till oss på Fråga Juristen.