Övrigt/annat
Muntligt låneavtal - Driva in skuld
Vill veta i vilken utsträckning ett flertal lån av pengar som nu ej återbetalas med beskedet att det ej finns någon låneskuld kan utgöra grund för att väcka bedrägeriåtal eller någon annan form av rättslig prövning. Finns någon anledning att först kräva indrivning via kronofogden?
Vid upprepade tillfällen har pengar förts över mot muntligt löfte att återbetalning skall ske vid olika tillfällen. Viss återbetalning har så skett men sedan en samboseparation kommit in i bilden för snart 1 år sedan har inga ytterligare återbetalningar skett.
Vid efterfrågan på den resterande skulden , cirka 120000:- så har svaret i sms-form varit att det ej finns någon skuld att reglera. Finns också i pappersutskrift.
Har också kommit till kännedom via chatkonversation med tredje part att utlånaren aldrig kommer att få tillbaka några pengar . Konversationen finns sparad
i digital o i pappersform.
Inget formellt låneavtal finns upprättat utan baseras på en muntlig överenskommelse.
Beloppen och datum finns noterade på papper av låntagaren som långivaren också har kopia på och i vissa fall också verifierade som banköverföringar när det gäller större belopp.
Likaså återbetalnimngar vid något tillfälle.
Finns också sparade uttalanden där låntagaren säger att hon blivit rekommenderad att 3dje part att "blåsa" honom på de lånade pengarna.
Det finns också chatkonversation som påvisar till vad den andra parten har använt stora delar av de lånade pengarna, exempelvis att spela för , betala av spelskulder, pantsättningar mm.
Rådgivarens svar
2018-06-12
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!
Lån mellan privatpersoner
Vid lån mellan privatpersoner råder allmänna avtalsrättsliga principer och de regler som finns i avtalslagen och skuldebrevslagen. Det är vad parterna kommer överens om som avgör vad som gäller för lånet, till exempel när återbetalning ska ske och dylikt.
Om inte parterna har kommit överens om när återbetalningen ska ske, är låntagaren skyldig att betala tillbaka sin skuld när långivaren begär det (1 kap. 5 § skuldebrevslagen).
Muntliga avtal
Det finns inga i lag uppställda formkrav för lån mellan privatpersoner. Det innebär att sådana avtal exempelvis kan ingås muntligen. Även om detta är möjligt kan det dock komma att bli problematiskt ur bevishänseende.
Om inte låntagaren betalar tillbaka pengarna, måste långivaren bevisa att ett låneavtal föreligger om tvisten tas till domstol. Om långivaren bara kan uppvisa banköverföringar kan låntagaren till exempel invända att lånet egentligen bara var en gåva från långivaren. Detta kan vara svårt att motbevisa om det inte finns något skriftligt låneavtal.
Tillvägagångssätt för att driva in skuld
Om låntagaren inte betalar sin skuld, kan långivaren ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten i enlighet med 2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BFL). Se blankett för detta HÄR. Att göra en sådan ansökan kostar 300 kr.
Kronofogdemyndigheten kommer då att skicka ett betalningsföreläggande till låntagaren som normalt har 10 dagar på sig att bestrida fordringen (25 § BFL).
Det kan sedan uppstå tre tänkbara scenarion:
1. Låntagaren betalar sin skuld. Långivaren behöver då skriftligen meddela Kronofogdemyndigheten om detta och ta tillbaka din ansökan.
2. Låntagaren bestrider skriftligen skulden till Kronofogdemyndigheten inom utsatt tid. Långivaren får då välja om denne vill ta det vidare till domstol som då kan fastställa ett beslut om betalningsskyldighet (33 § BFL). För mål som rör betalningskrav över 22 750 kr är ansökningsavgiften 2 800 kr. Den förlorande parten riskerar då även att bli betalningsskyldig för motpartens rättegångskostnader.
3. Låntagaren hör inte av sig eller bestrider fordringen för sent - Kronofogdemyndigheten kommer då att meddela utslag i enlighet med långivarens ansökan och verkställa detta (42 och 45 §§ BFL)..
Bedrägeri?
För bedrägeri döms den som genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, om detta innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde (9 kap. 1 § brottsbalken). En låntagare gör sig till exempel skyldig till bedrägeri om denne har bestämt sig att aldrig återbetala pengarna redan innan låneavtalet ingås.
Det kan vara svårt att bevisa att låntagarens intention har varit att lura låntagaren innan lånet getts om det inte finns konkreta omständigheter som talar för detta. För att en åklagare ska väcka åtal för ett bedrägeri som har begåtts mot någon närstående till offret, krävs enligt 9 kap. 12 § brottsbalken att offret anger detta.
Sammanfattning och råd
Sammanfattningsvis kan konstateras att du har rätt att kräva tillbaka dina pengar från låntagaren när du vill. Detta självklart om inte annat har avtalats.
För att driva in skulden bör du därför börja med att skicka ett kravbrev till personen i fråga. I detta brev bör du tydligt redogöra för hur mycket personen är dig skyldig och på vilken grund betalningsskyldigheten har uppstått. Du bör även förklara att du kommer ta ärendet vidare om du inte får betalt.
Om låntagaren vägrar att betala, är nästa steg att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Om personen bestrider betalningsföreläggandet, kan du i slutändan ta tvisten till domstol.
Vid tvist i domstol måste du visa att det föreligger ett låneavtal mellan dig och låntagaren i fråga. Detta kan bli svårt eftersom du inte kan uppvisa ett skriftligt låneavtal. Omständigheten att personen har återbetalat en del av lånet talar dock för att det finns ett låneavtal och därför till din fördel. Om du dessutom har skriftliga bevis i form av chattar och dylikt som styrker detta, är detta självklart till din fördel.
Troligtvis lär det bli svårt för en åklagare att bevisa att låntagaren har begått bedrägeri. Om du anser att du har blivit offer för detta, bör du dock göra en polisanmälan.
Jag hoppas att du fick svar på dina funderingar! Om du behöver hjälp med att få tillbaka dina pengar är du varmt välkommen att boka tid hos någon av Familjens jurists erfarna jurister!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.