Hoppa till innehållet
Övrigt/annat

När får häktning ske?

Jag har en dotter som bor hos familjehem sen många år då pappan har slagit henne. Jag är nu gift med en annan person som jag bor med. Polisen kom och undersökte vårt hus och hämtade min man på hans jobb. Jag fick sedan veta att han är misstänkt för våldtäkt och misshandel av min dotter. Jag undrar om det finns inget bevis, inget alls, varför dom kan inte släppa honom? Man kan vänta utredning även hemma med nån kontrollerande polis som kanske kommer en gång om dagen eller något liknande. Svara mig hur går dom tillväga steg för steg och hur kan utredningen se ut? Det är ingen som förklarat för mig.

Rådgivarens svar

2020-10-16

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Nedan kommer jag förklara hur en utredning vid misstanke om brott går till och när häktning får ske. Relevanta regler finns i rättegångsbalken (RB).

Allmänt om förundersökning

Regler om förundersökning finns i 23 kap. RB. När polisen utreder om ett brott har begåtts görs det inom ramen för en förundersökning. En förundersökning ska inledas när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Om en person säger sig ha blivit utsatt för ett brott så finns det anledning att anta att ett brott har begåtts och polis är då skyldig att utreda saken. Syftena med en förundersökning är att undersöka vem som skäligen kan misstänkas ha begått brottet och att utreda om det finns skäl att åtala den misstänkte, samt att samla in bevis till en eventuell framtida rättegång i domstol.  

När får en person häktas?

Regler om anhållande och häktning finns i 24 kap. RB. En misstänkt person får anhållas i väntan på en häktningsförhandling, d.v.s. i väntan på att en domstol ska besluta om det finns skäl för häktning. Anhållande sker alltid i syfte att den misstänkte senare ska häktas. En person får anhållas om den är på sannolika skäl misstänkt för att ha begått brottet, vilket är en hög misstankegrad. Om personen är skäligen misstänkt för att ha begått brottet, vilket är en lägre misstankegrad, får hen anhållas om det är av synnerlig vikt att personen tas i förvar.

Utgångspunkten är att bara den som är misstänkt på sannolika skäl får häktas. En annan utgångspunkt är att häktning inte ska ske för mindre allvarliga brott, t.ex. sådana brott som inte kan leda till strängare straff än böter. Om det lägsta föreskrivna straffet för brottet som misstanken gäller är två års fängelse eller mer så ska häktning alltid ske, om det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. Om minimistraffet för det aktuella brottet däremot är lindrigare än två års fängelse så får häktning ske endast om det finns risk för att den misstänkte flyr, undanröjer bevis eller fortsätter begå brott. I de allra flesta fall finns en risk för att den misstänkte kan försöka undanröja bevis eller försvåra polisens utredning på annat vis. En person som är häktad på sannolika skäl får i princip hållas häktad under obegränsad tid, till dess att förundersökningen är färdig.

Det finns en regel i 24 kap. 3 § RB som stadgar att även den som bara är skäligen misstänkt får häktas i vissa fall. Denna sorts häktning kallas utredningshäktning och då får den misstänkte endast hållas häktad i en vecka. Efter att en vecka gått måste sannolika skäl för misstanke finnas, annars ska personen släppas fri. Även i dessa situationer måste det finnas en risk för att den misstänkte flyr, undanröjer bevis eller fortsätter begå brott. Vidare måste det vara av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar.

När anses en person vara skäligen misstänkt respektive misstänkt på sannolika skäl?

För att en person ska anses skäligen misstänkt för ett brott så måste det finnas objektiva omständigheter som med viss styrka talar för att personen kan ha begått brottet. Teoretiskt sett kan en säga att det ska vara mer troligt än inte troligt att personen har begått brottet. För att en person ska anses misstänkt på sannolika skäl så ska det finnas ”övertygande bevisning”.

Sammanfattning

Det är inte lagligt att häkta en person om det helt saknas bevis. Att en person, t.ex. ett eventuellt brottsoffer, på ett trovärdigt vis har berättat om ett brottsligt händelseförlopp, är dock ett sorts "bevis". Eftersom jag inte vet något om vad polisen bygger sina misstankar på i just detta fall så har jag svårt att uttala mig om huruvida din man bör vara häktad eller inte. Våldtäkt är dock ett allvarligt brott och minimistraffet för våldtäkt av ”normalgraden” är två års fängelse, vilket innebär att det är obligatorisk häktning om sannolika skäl för misstanke finns. Även om misstankarna mot din man inte skulle nå upp till sannolika skäl så kan det räcka med att din man är skäligen misstänkt för att han ska häktas under en veckas tid, enligt vad jag beskrivit ovan. Det är ovanligt att en person som är misstänkt för ett allvarligt brott får vara hemma under utredningstiden och enbart kontrolleras av en polis eller liknande då och då.

Om du skulle önska ytterligare juridisk rådgivning i detta eller ett annat ärende råder jag dig att boka tid med en av våra kunniga advokater på Familjens Jurist. Ha dock i åtanke att vi inte är specialiserade på brottmål. Våra jurister har istället lång erfarenhet av familjerätt och offentlig rätt, såsom t.ex. vårdnadsfrågor och LVU-mål, så har du frågor som även rör något av dessa områden är du varmt välkommen att vända dig till oss.

Jag hoppas att du känner att du fick svar på dina frågor! Har du andra funderingar så är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Fråga Juristen.

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.