Hoppa till innehållet
Övrigt/annat

När kan man anmäla någon till polisen och vad är falsk angivelse?

Jag hade varit i en butik med mitt tvååriga barn för att handla lite mat. När jag var på väg ut skrek två butiksbiträde på mig och sa att jag hade stulit pajer. Jag hade barnvagnen med mig och tre stycken pajer hade hamnat i barnvagnen. Jag är inte säker på om det var mitt barn som hade råkat lägga de i vagnen eller om det var någon annan i butik som hade gjort det med flit, men jag hade ingen aning om att de fanns där. Butikspersonalen var väldigt otrevliga och pratade på ett väldigt kränkande sätt med mig och ville inte lyssna på vad som kunde ha hänt. De ringde polisen och jag fick inte ringa min man under tiden för att komma över och ta hand om barnet. Mitt barn blev jätterädd av hela händelsen och grät hela tiden. Jag själv är gravid och blev väldigt chockad och kände mig väldigt kränkt och hjälplös. Kan jag anmäla de butiksbiträden för falsk anklagelse, kränkande bemötande och allt psykisk oro som jag och mitt barn har utstått sedan dess?

Rådgivarens svar

2020-02-11

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Vad krävs för att man ska kunna anmäla någon till polisen?

För att man ska kunna anmäla någon till polisen krävs det att man blivit utsatt för brott. Med brott avses en gärning som finns beskriven i t ex brottsbalken och för vilken straff är föreskrivet (brottsbalken 1 kap 1 §). Exempel på brott är mord (brottsbalken 3 kap 1 §), förtal (brottsbalken 5 kap 1 §),  stöld (brottsbalken 8 kap 1 §) och falsk angivelse (brottsbalken 15 kap 6 §).

Vad är falsk angivelse?

Falks angivelse är av särskilt intresse för besvarandet av denna fråga. Falsk angivelse kan föreligga i två situationer:

  1. Den som anger någon annan som är oskyldig till åtal med uppsåt (dvs avsikt) att denne ska bli fälld till ansvar, döms till falsk angivelse.
  2. Även den som inte insåg, men som hade skälig anledning att tro, att den angivne var oskyldig, kan dömas till falsk angivelse.

(Brottsbalken 15 kap 6 §)

Om punkt 1) kan sägas följande. Falsk angivelse handlar om att någon anmäler en annan person, som är oskyldig för att ha begått ett brott, till t ex polisen. Angivelsen kan ske hur som helst, muntligt eller skriftligt. Anmälan ska vara någorlunda allvarlig och det ska finnas en risk för att någon annan tror på vad som sägs.

Om punkt 2) kan sägas följande. Anmälaren måste tror att den de anmäler är mer oskyldig än skyldig. Motsatsvis innebär detta att den som faktiskt tror att någon är skyldig inte kan dömas för falsk angivelse.

Vad gäller i ditt fall?

Det är givetvis tråkigt att du blivit dåligt bemött av butikspersonalen, men du kan tyvärr inte göra någon anmälan till polisen för det du beskriver. Butikspersonalen har nämligen inte gjort sig skyldig till något brott. Falsk angivelse är förvisso ett brott, men eftersom pajerna låg i din vagn har butikspersonalen haft anledning att tro att du är skyldig. Det spelar nämligen ingen roll huruvida du faktiskt är skyldig eller inte, utan det avgörande är om personalen vetat om att du är oskyldig, men trots det anmält dig till polisen. Butikspersonalen vet troligtvis inte vad som har hänt och därför kunde de inte heller veta att du var oskyldig. Tyvärr spelar det heller ingen roll att du försökt förklara situationen. De har fortfarande haft anledning att tro att du var skyldig eftersom pajerna låg i din vagn.

Kränkande bemötande och orsakande av psykisk oro på det sätt du beskriver är tyvärr inte heller brottsligt. Det är givetvis tråkigt att personalen betett sig illa mot dig, men trots det är det inget du kan anmäla till polisen.

Jag hoppas du och ditt barn mår bättre idag och att det var svar på din fråga. Har du några fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga.

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.