​​​​​​Hej! Tack för att du valt att vända dig till Fråga Juristen med din fråga. Jag kommer allmänt redogöra för din arbetsgivares möjligheter att kamerabevaka din arbetsplats.

Först ska jag gå igenom den rättsliga grunden för att butiker ska få kamerabevaka. Sedan 1 augusti 2018 gäller Kamerabevakningslagen (KbL) som bygger på Dataskyddsförordningen (GDPR). Lagen är enligt 4–5 § KbL tillämplig där kamerabevakning sker i Sverige och privata verksamheter som butiker omfattas av tillämpningsområdet. Med kamerabevakning avses att kameror eller jämförbar utrustning används varaktigt eller regelbundet upprepat för personbevakning, se 3 § KbL. Definitionen av personbevakning är att människor kan identifieras genom bevakningen, t ex om personens ansikte syns tydligt. Lagen ställer inte upp något tillståndskrav för privata verksamheter som butiker, jämför 7 § KbL. Detta är en stor skillnad från regleringen av kameraövervakning i Sverige innan GDPR och KbL trädde ikraft.

Skydd för den personliga integriteten
GDPR ställer upp krav på ett förstärkt skydd för personliga integriteten vid kamerabevakning. Detta innebär att det inte är fritt fram att sätta upp kameror. De som vill kamerabevaka måste kunna ange rättsligt stöd enligt GDPR för att kunna övervaka. När privata verksamheter använder kamerabevakning kommer den vanligaste rättsliga grunden vara intresseavvägning, se artikel 6 f) GDPR. Din chef ska då innan kamerabevakningen inleds göra en intresseavvägning för att visa att behovet av övervakningen väger tyngre än rätten till integritet hos den som kommer övervakas. Det uppställs även ett krav på berättigad intresse för att få kamerabevaka.

När det handlar om kamerabevakning på arbetsplats har arbetsgivaren även krav på sig att förhandla om bevakningen med en arbetstagarorganisation, om arbetsgivaren är bunden till den genom kollektivavtal eller om en berörd arbetstagare tillhör organisationen, se 21 § KbL och däri angivna bestämmelser i Lagen om medbestämmande i arbetslivet.

Upplysningskrav
KbL medför ett upplysningskrav för den som kamerabevakar, se 15 § KbL. Kravet innebär bland annat att den som kamerabevakar ska skylta tydligt eller på liknande sätt lämna upplysning om bevakning och sin identitet. Det uppställs även vidare krav på att informera om exempelvis kontaktuppgifter till eventuellt dataskyddsombud, ändamålet med och rättslig grund för kamerabevakningen och hur länge verksamheten kommer lagra uppgifterna. Ni kan läsa en fullständig lista på informationskraven här.

Sammanfattningsvis kan din chef bevaka butiken på sin telefon utifrån att dessa förutsättningar är uppfyllda. Hen måste alltså göra en intresseavvägning och informera omgivningen om att kamerabevakning sker. En personuppgiftsansvarig som inte följer reglerna i GDPR riskerar höga sanktionsavgifter, se 25–27 §§ KbL. Du kan läsa mer om Kamerabevakningslagen här och rättslig grund för personuppgiftsbehandling här.

Jag hoppas detta klargör den rättsliga situationen något! Om du har några frågor eller behöver hjälp på annat vis är du varmt välkomna att kontakta våra jurister på Familjens jurist.

Vänliga hälsningar, 
Joanna