Hej,

Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Allmän redogörelse

Enligt skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och läroplanen finns det en skyldighet att se till att inget barn utsätts för kränkningar eller diskriminering på skolan. Enligt 1 kap 11 § skollagen ska en läroplan finnas för varje skolform. Denna läroplan ska utgå från bestämmelserna i skollagen. Läroplanen ska även ange utbildningens värdegrund, mål och riktlinjer.

Skolans ansvar enligt skollagen

6 kap. skollagen innehåller regler om åtgärder mot kränkande behandling. I 6 kap 5 § skollagen anges att huvudmannen ansvarar för att personalen, när personalen handlar it tjänsten eller inom ramen för uppdraget, fullgör de skyldigheter som anges i 6 kap. Huvudman för en förskola är vanligtvis kommunen, enligt 2 kap 2 § skollagen, eller enskilda, enligt 2 kap 5 § skollagen. Med enskilda avses ett privaträttsligt subjekt som exempelvis ett aktiebolag. Enligt 6 kap 6 § skollagen har huvudmannen ett ansvar att se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska enligt 6 kap 7 § skollagen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska även upprätta en årlig plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förbygga och förhindra kränkande behandling.

I 6 kap 9 § skollagen stadgas ett förbud mot kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Det råder även ett förbud mot kränkande behandling mellan elever.

Anmälnings-, utrednings- och handlingsplikt enligt skollagen

Lärare, annan personal, rektor samt huvudman har enligt skollagen en skyldighet att anmäla, utreda och agera om det kommer fram uppgifter om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. En kränkning är en subjektiv upplevelse. Det är därmed barnets eller elevens egen upplevelse som är grundläggande för bedömningen av om en kränkande behandling har förekommit eller inte. En kränkning ska dock inte sammanblandas med lärarens skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan enligt 5 kap skollagen. Detta kan innebära att en lärare måste använda sig av disciplinära åtgärder som att visa ut en elev från en lektion.
Enligt 6 kap 10 § skollagen ska en lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. I 6 kap 12 § skollagen anges att om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 6 kap 7-11 §§ skollagen ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet för den kränkning detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet.

Om en elev eller ett barn upplever sig ha blivit utsatt för kränkningar i skolan och skolan inte lever upp till lagens krav om anmälnings-, handlings- och utredningsplikt är det möjligt att anmäla ärendet till Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet. Skolinspektionen har tillsyn över skolväsendet, se 26 kap 3 § skollagen. Barn- och elevombudet kan rikta kritik eller kräva skadestånd för elevens räkning. En huvudman kan t.ex. bli skadeståndsskyldig gentemot en elev om skolan har fått reda på att en elev upplever sig kränkt men inte utrett händelsen eller gjort det som krävs för att stoppa kränkningarna.

Skolans ansvar enligt diskrimineringslagen

Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan, huvudmannen, se till att varje verksamhet arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever samt förebygga och förhindra att något barn eller elev utsätts för trakasserier som har samband med en av diskrimineringsgrunderna.

I 2 kap 5 § diskrimineringslagen anges att den som bedriver verksamhet (kan kallas för utbildningssamordnare eller huvudman), den som är anställd eller en uppdragstagare inom skolväsendet inte får diskriminera något barn eller elev som deltar i verksamheten. I 2 kap 7 § diskrimineringslagen anges att om en utbildningssamordnare får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier så har utbildningssamordnaren en skyldighet att utreda omständigheterna och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Utbildningssamordnaren har en utrednings- och åtgärdsskyldighet. En utbildningssamordnare som låter bli att utreda eller vidta åtgärder kan bli ersättningsskyldig enligt 5 kap 1 § diskrimineringslagen.

Förbudet mot diskriminering i diskrimineringslagen avser diskriminering som har en koppling till de s.k. diskrimineringsgrunderna, vilka definieras i 1 kap 5 § diskrimineringslagen. Diskrimineringsgrunderna är kön, gränsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder samt religion eller trosuppfattning. Diskriminering kan vara både direkt och indirekt diskriminering, se 1 kap 4 § diskrimineringslagen.

I 5 kap 1 § diskrimineringslagen anges att den som bryter mot förbudet mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier enligt diskrimineringslagen ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. Ersättningen ska betalas av huvudmannen enligt 5 kap 2 § 2 st diskrimineringslagen.

Är ni i behov av ytterligare hjälp är ni varmt välkommen att kontakta någon av våra jurister på Familjens Jurist.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,
Sofia