Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga!

Påföljdsbestämning

Regler om de vanligaste brotten och hur man bestämmer påföljd (det som i vardagligt tal kallas straff) återfinns i Brottsbalken. Varje brott har en egen straffskala. Den formuleras exvis såhär (ringa misshandel): "böter eller fängelse i högst sex månader". Den som begår en ringa misshandel kommer att få minst böter och som mest sex månaders fängelse. Straffskalan utgör själva ramen för det straff som kan komma att utmätas.

När man har konstaterat vilket brott som har begåtts, och därmed också vilken straffskala som är tillämpbar, gäller det att bestämma brottets straffvärde. Straffvärdet är enkelt förklarat det värde som själva brottet har. Vid bedömningen av brottets straffvärde brukar man säga att man börjar på miniminivån (i vårt fall med ringa misshandel, böter) och "jobbar sig uppåt". Försvårande omständigheter, som exempelvis att gärningsmannen har "missbrukat ett särskilt förtroende" eller att motivet var att kränka en person på grund av etniskt ursprung, gör att straffvärdet höjs. Det blir fler böter, eller så kommer man upp på fängelsenivå. Förmildrande omständigheter, som exempelvis att gärningsmannen haft "nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande" eller att brottet "föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende" kan på samma sätt sänka straffet. Straffvärdet måste ligga inom ramen för straffskalan.

När vi har bestämt ett straffvärde använder vi det som grund för bedömningen av straffmätningsvärdet, det som gärningsmannen kommer att dömas till. Vid bedömning av straffmätningsvärdet tas hänsyn till sådant som har med gärningsmannen att göra, exvis att det är en gammal person (som inte bör sitta lika länge i fängelse som en medelgammal person) eller att gärningsmannen har angivit sig själv eller på annat sätt hjälpt till med utredningen av brottet. Straffmätningsvärdet kan vara lägre än vad straffskalan tillåter, om rätten anser att det finns särskilda skäl för det.

Både straffvärdet och straffmätningsvärdet består av ett antal böter eller en viss tid i fängelse, exvis "150 dagsböter" eller "2 år och sex månaders fängelse". Antalet böter är mellan 30 och 150. Skulle straffvärdet eller straffmätningsvärdet anses högre än 150 dagsböter övergår man till att räkna fängelsetid. Den kortaste fängelsetiden är 14 dagar och den längsta (tidsbestämda) är 18 år.

Jag hoppas att detta har gett klarhet i det komplicerade regelverket kring påföljdsbestämning. Det bör tilläggas att det råder oenighet inom den juridiska doktrinen (akademin) huruvida man ska skilja på straffvärde och straffmätningsvärde eller om det egentligen är samma sak. Jag hoppas att jag förstod din fråga rätt, annars är det bara att ställa den igen (och då gärna försöka formulera om den) så ska jag försöka reda ut det hela. Likaså om du har ytterligare en fråga.

Med vänlig hälsning,
Helmer