Hoppa till innehållet
Övrigt/annat

Upprepade våldsyttringar mot samma person

Hej. Jag undrar hur graderna för misshandel fungerar. Ringa misshandels graden är ju ett lätt slag, en spark, knuff etc men om det hänt mer än en gång vid upprepade tillfällen, säg ngn dragit en i håret ett tillfälle, bitch slap 3ggr, knuffats i gräl, sparkat på ett ben så d blev blåmärke en gång, hoppat upp på rygg å bankat m knuten näve i huvudet å i samma veva typ försökt bita men ändå inte i ngn slags frustratuok.. bankningen var inte särskilt hård.. men om ni tar ihop allt det och att allt jag drog upp hänt under tex ett år och d varit mest psykisk misshandel eller va en ska kalla det, ta ut sina känslor i tjafs å skrik, förhör etc vad hamnar denna graden i för misshandels grad och vad kan förväntas av en sådan anmälning?

Rådgivarens svar

2018-03-02

Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga.

Först tänkte jag redogöra för vilket brott som passar in på din beskrivning sedan följer några råd på hur du kan gå vidare.

Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning

Din beskrivning passar väl in på brottet grov fridskränkning samt grov kvinnofridskränkning (4 kap. 4a§ BrB) som kan sägas konsumera andra brott personen gjort sig skyldig till, exempelvis ofredande och misshandel. Situationer som utgör grov fridskränkning kännetecknas av att en person systematiskt hotar, misshandlar eller på annat sätt kränker en annan person som denne är närstående till. Det spelar ingen roll om de enskilda händelserna emellanåt är bagatellartade utan det är den totala omfattningen av kränkningarna, med återkommande inslag, som brottet tar fasta på. En person som är polisanmäld för upprepade brott (ex. olaga tvång, olaga hot och ofredande) mot en och samma person i en relation kan åtalas för grov fridskränkning. Det förutsätter dock att brotten utgjort ett led i upprepad kränkning mot den närstående och att det finns samband mellan brotten. Straffet för grov fridskränkning är fängelse mellan 9 mån och upp till 6 år. Skillnaden mellan grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är att den senare rubriceringen används om gärningsmannen är en man och brottsoffret är en kvinna. Straffskalan är samma oberoende av vilket brottsrubricering som används. Att det har gjorts en skillnad mellan fridskränkning och kvinnofridskränkning motiverades av dåvarande regering med att man ville uppmärksamma och förhindra mäns våld mot kvinnor i nära relationer, som ofta har en särskilt nedbrytande effekt på offret.   

Kvinnofridslinjen

Ett tips är att du vänder dig till Kvinnofridslinjen, som du kan komma i kontakt med här. På Kvinnofridslinjen kan du komma i kontakt med socionomer och sjuksköterskor som har erfarenhet av att hjälpa kvinnor som hamnat i situationer med fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Deras tjänst är en form av stödfunktion där du kan prata ut och få tips på hur du kan gå vidare. De arbetar på uppdrag av regeringen och deras tjänster är kostnadsfria.

Kvinnojouren

Runt om i landet finns ca 200 kvinno- och tjejjourer som arbetar med att hjälpa kvinnor som utsätts för våld i sin relation. De erbjuder stödsamtal precis som Kvinnofridslinjen, men kan dessutom hjälpa till att skaffa skyddat boende och hjälpa dig att fly om det behövs. Många kvinnojourer har möjlighet att hjälpa dig i kontakt med jurister, polis och andra personer som kan hjälpa dig i din situation. Mer information om deras arbete och hur du kommer i kontakt med dem hittar du här.

Polisen

Om du tar kontakt med polisen kan de hjälpa dig med olika skyddsåtgärder. Beroende på hur stor fara som hotar dig och hur stor sannolikheten är för att den ska drabba dig kan polisen erbjuda: kontaktförbud för den som hotar dig, bevakning, tekniska hjälpmedel såsom larmtelefon m.m. Din anmälan kan leda till att polisen häktar personen (24 kap. 1§ rättegångsbalken). För att han ska bli häktad under avvaktan på förhandling i domstol krävs att sannolika skäl föreligger för att han har begått brotten han är anmäld för. Det är vanligt att personer häktas när den misstänkte och brottsoffret är närstående eftersom det finns en risk att den misstänkte på ett otillbörlig sätt försöker påverka brottsoffrets medverkan i utredningen (s.k. kollusionsrisk). Under häktningstiden är personen inlåst och kan då inte komma åt dig. Polisen kan du komma i kontakt med här.

Sammanfattning och slutliga råd

Din beskrivning tyder på att gärningsmannen utövar systematiskt fysiskt och psykiskt våld. Min bedömning är att polisen skulle utreda detta som grov fridskränkning/grov kvinnofridskränkning vilket är ett allvarligt brott som kan ge sex år i fängelse. Om du blir utsatt för våld igen är det viktigt att du dokumenterar skadorna. Du kan exempelvis gå till en läkare och be dem journalföra dina blåmärken och andra synliga skador. Journalanteckningarna kan senare användas som bevis under rättegången. Jag tycker även att du ska polisanmäla så snart som möjligt, ju längre tid som går mellan brottet och anmälan desto svårare är det att utreda brottet. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars får du gärna ställa fler frågor här.

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.