Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. Din fråga rör ett brott, vilket regleras i brottsbalken.

Vad utgör hets mot folkgrupp?
Din fråga handlar om brottet hets mot folkgrupp. För hets mot folkgrupp döms, enligt brottsbalken 16 kap. 8 §, den som ”i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck”. I bestämmelsen kan flera krav för att en person ska kunna dömas för hets mot folkgrupp utläsas. Du frågar särskilt om kravet på spridning.

Den straffbara gärningen kan antingen bestå i att man gör ett uttalande, framställer ett meddelande eller utför själva spridningen. Därmed kan man begå brottet oavsett om man är den som har upprättat eller spridit meddelandet. Det krävs dock alltid att spridning har skett. Att meddelandet ska spridas innebär det ska ha delats även utanför ”den privata sfären”. Om något uttalande eller meddelande endast yttrats i ett privat samtal mellan två personer så aktualiseras inte brottet. Ett meddelande anses ha fått spridning när mer än ett fåtal personer nås av det. Det har inte framställts någon klar gräns för vad som menas med ett fåtal. Det kan variera beroende på vad det rör sig om för uttalande eller meddelande. I rättsfallet NJA 1999 s. 702 har tre/fyra personer inte ansetts utgöra mer än ett fåtal. I samma fall framgår det även att det inte krävs att en grupp personer faktiskt har tagit aktiv del av meddelandet, utan det räcker att det gjorts tillgängligt för en sådan grupp.

Om uppsåt
För de flesta typer av brott finns det även ett krav på uppsåt, vilket innebär att en persons handlingar måste vara avsiktliga för att denne ska kunna dömas för brott. Detta framgår av brottsbalken 1 kap. 2 §. Det måste finnas uppsåt i förhållande både till omständigheterna kring handlingen samt relevanta följder av handlandet. Det finns olika typer av uppsåt – avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt – som kan sägas uttrycka olika grader av vetskap om omständigheter som föreligger samt vilka konsekvenser ens handlande kan få. Avsiktsuppsåt innebär att man utför en handling för att det ska få en viss konsekvens. Insiktsuppsåt föreligger när man ser ett visst faktum som mycket sannolikt (tex spridningen). Likgiltighetsuppsåt föreligger när man är likgiltig inför en viss omständighet eller följd, att man med andra ord accepterar den. Någon av dessa former av uppsåt måste föreligga.

Vad gäller hets mot folkgrupp krävs det därmed även uppsåt vad gäller spridningen. Har någon annan spridit en persons meddelande utan dennes vetskap eller tillstånd är det osannolikt att upprättaren av meddelandet kan anses ha haft uppsåt till själva spridningen.

Sammanfattande slutsats
Sammanfattningsvis så blir svaret på din fråga att gärningen att upprätta ett meddelande kan falla inom bestämmelsen om hets mot folkgrupp trots att det inte är samma person som faktiskt sprider meddelandet. Spridningen måste ske till mer än endast ett fåtal personer. För att dömas för brottet måste det även föreligga uppsåt avseende spridningen. Det krävs någon typ av medvetenhet om att en spridning kan ske. Har spridningen skett helt utan upprättarens vetskap och mot dennes vilja är det osannolikt att uppsåt kan anses föreligga. Kan uppsåt inte konstateras kan en person inte dömas för hets mot folkgrupp.

Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Uppkommer ytterligare funderingar så får du gärna återkomma till oss på Fråga Juristen med en ny fråga.