Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du dels undrar över vilka vård och omsorgsinsatser man kan förvänta sig på ett särskilt boende, dels när ett särskilt boende utgör ett hyresavtal enligt 12 kap. jordabalken (JB). Nedan kommer jag att gå igenom de regler som är tillämpliga på din fråga och tillämpa dem på din situation.

Krav på verksamhet vid särskild boende

Enligt 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. I ett särskilt boende som inrättats med stöd av det här lagrummet ska den äldre personen, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.

Det särskilda boendet, som ibland även kallas för ålderdomshem, är en del i omvårdnaden för exempelvis dementa. Ett särskilt boende ska vara anpassat för att ge de boende möjlighet att leva relativt självständiga liv, genom att bland annat ge den boende möjlighet att välja när städning i rummet ska ske och om måltider ska intas med andra boende eller på det egna rummet. Enligt 2 kap. 3 § socialtjänstförordningen ska det utifrån den enskildes behov finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska också ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.

Det är viktigt att poängtera att behovet av personal och omvårdnad på ett särskilt boende ska anpassas efter den enskildes behov. En målsättning med all verksamhet som socialtjänsten bedriver är att den ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (1 kap. 1 § SoL).

För att besvara din fråga så ska verksamheten på ett särskilt boende ingå som en del i den vårdinsats den demente behöver. Anledningen till att en dement person beviljas en placering på ett särskilt boende är just eftersom personen har ett stort behov av vårdinsatser. På det särskilda boendet är det lättare att ge personen den omvårdnad som behövs, bland annat genom att ha personal i byggnaden tillgänglig dygnet runt.    

När utgör vården ett underordnat moment?

I ett rättsfall från 2009 prövade Regeringsrätten frågan om vilken lag som skulle tillämpas för att bestämma avgiften för en person som bodde i ett särskilt boende (RÅ 2009 ref. 1). Det finns två alternativ för hur avgiften kan fastställas, antingen genom avgiftsreglerna i 8 kap. 2 § SoL eller genom hyressättningsreglerna i 12 kap. JB. Domstolen ansåg att reglerna i 12 kap. JB inte ska tillämpas när boendet ingår som ett underordnat moment i en vårdinsats. I det aktuella fallet hade två personer tilldelats plats på ett särskilt boende för personer med stora omvårdnadsbehov. Eftersom att upplåtelsen av lägenheterna på det särskilda boendet skett till personerna med beaktande av deras behov av vårdinsatser ansåg Regeringsrätten att avgiftsregelrna i 8 kap. 2 § SoL skulle tillämpas och inte 12 kap. JB. Att avgiften bestäms utifrån 8 kap. 2 § SoL innebär att kommunen får ta ut en skälig avgift enligt grunder som kommunen bestämmer och att avgifterna inte får överstiga kommunens självkostnader.  

Om jag tillämpar rättsfallet på din situation så borde även en lägenhet på ett särskilt boende för dementa utgöra ett underordnat moment i vården eftersom att det är behovet av vård som ligger bakom upplåtelsen av lägenheten. Därmed ska avgiften bestämmas utifrån reglerna i 8 kap. 2 § SoL.

Om du behöver mer hjälp i ditt ärende kan du ta kontakt med en av våra jurister. Du kan komma i kontakt med en här.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!