Hej,

Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Särkullsbarns arvsrätt regleras i ärvdabalken. Nedan kommer en redogörelse för situationen, med svar på din fråga! 

Den legala arvsordningen
Arvet enligt de svenska arvsreglerna regleras genom tre arvsklasser, den första arvsklassen, den andra och den tredje. När en person avlider går ens arv i första hand till den första arvsklassen. Denna utgörs av arvlåtarens bröstarvingar, det vill säga, ens barn och deras avkomlingar. Barn som man har sedan ett tidigare förhållande som inte är barn till ens nuvarande make kallas för särkullbarn. 

Skillnader mellan särkullbarn och gemensamma barn
Både särkullbarn och gemensamma barn räknas alltså som bröstarvingar, eftersom de är arvlåtarens avkomlingar och därmed räknas till den första arvsklassen. Utgångspunkten är att alla i den första arvsklassen delar på arvet. Ett gemensamt barn måste vänta tills den andra föräldern dör, innan den kan ta del av sitt arv medan ett särkullbarn istället har rätt att få ut sin del av arvet direkt efter att föräldern avlidit. 

Testamente
Det som skrivits ovan är vad som gäller enligt lag, vilket kallas för den legala arvsordningen. Genom testamente kan detta dock förändras, eftersom man med ett testamente kan bestämma själv vad som ska hända med ens tillgångar och vilka som ska få ta del av dessa. En bröstarvinge har dock alltid rätt till sin laglott, oavsett vad som skrivits i ett testamente. 

Laglotten utgör hälften av arvet och fördelas lika mellan bröstarvingarna. En situation som kan uppkomma är dock att ett testamente skrivits där det framgår att den efterlevande maken ska ärva allt och då krävs att särkullbarnet bevakar sina rättigheter och underkänner testamentet genom att kräva ut sin laglott, för att få rätt till sin del av arvet. Anledningen till att jag tar upp detta är därför att denna situation inte brukar uppkomma för gemensamma barn, eftersom de ärver din del först när båda föräldrarna gått bort.

Sammanfattning och råd
Svaret på din fråga är alltså att särkullbarn, enligt den legala arvsordningen, ska ärva lika mycket som gemensamma barn. I teorin har alltså alla bröstarvingar rätt till en lika stor del av ett arv, men i praktiken kan ett särkullbarn bli av med sin del om denne inte bevakar sina rättigheter. Ett testamente kan också reglera situationen så att ett särkullbarn enbart har rätt till laglotten, men inte mer (det vill säga att rätten till efterarv försvinner).

Vad som gäller kan alltså variera stort beroende på om det finns ett testamente eller inte. Eftersom jag inte vet mer om just din situation kan jag tyvärr inte svara närmre på vad som gäller i just ditt fall. Om du vill veta vad som gäller i din situation så rekommenderar jag dig istället att ta kontakt med en jurist, som kan titta närmare på din situation utifrån samtliga relevanta omständigheter. Hos Familjens Jurist finns erfarna jurister som är experter på just familjejuridik. Genom att följa denna länk kan du boka ett personligt möte vid ett kontor nära dig, eller ta del av de andra tjänsterna som Familjens Jurist erbjuder.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar, 
Fråga Juristen