Trygga min framtid
Bevittning av testamenten, samt något om bedrägeri
1) När person egenhändigt upprättar ett testamente och skall ha detta bevittnat är det ju två personer som skall bevittna dennes namnteckning (precis som när man upprättar ett hos till exempel en jurist). Min fråga är: kan de två personer som bevittnar vara äkta makar? Jag vill minnas att det skall vara två av varandra oberoende personer, eller har jag fel?
2) Kan den som är testamentstagare, innan den som testamenterar har avlidit, avveckla samtliga tillhörigheter och dessutom avveckla aktier, fonder och andra ekonomiska tillgångar, från den som testamenterat, för sin egen vinning innan dödsfallet?
Det har kommit till min kännedom att så är fallet gällande min mammas syster (91 år).
Hennes fastighet till ett värde av cirka 2 miljoner kronor har denna person redan fått henne att skriva över för 0 kronor. Det har också sålts aktier så att hon fått restskatt på omkring 40 000 kronor. Personen i fråga har spektakulära bolag, bland annat ett som tydligen gått i konkurs. Han använder sig också av smeknamnet på hennes, sedan 1960 avlidna son. Alltså min kusin. Hon har inga andra barn. Förmodligen för att hon skall tro att det är han. Något som jag upplever som oerhört obehagligt.
Det känns som om det är en person som för egen räkning och vinning utnyttjar gamla människor som med åldern inte längre är riktigt tillräkneliga.
Jag skulle vilja ha råd och tips om vad jag kan göra.
Hälsningar
Rådgivarens svar
2019-03-18
Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga!
Bevittning av testamente
Regler om testamenten finns i ärvdabalken. Där regleras också vilka som kan bevittna ett testamente, eller rättare sagt: vilka som inte kan.
Den som [...] får inte vara testamentsvittne. Inte heller testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon får vara vittne.
Ingen får bevittna ett förordnande till honom eller henne själv, en make eller sambo, ett syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till honom eller henne. [...]
Vittnena till ett testamente får alltså inte vara släkt med testatorn eller testamentstagaren. Däremot finns det ingenting som hindrar att vittnena är släkt med varandra. Testamentet är således korrekt bevittnat.
Avveckling av den avlidnes tillgångar, innan denne avlider
Jag kommer här endast att diskutera försäljningen/gåvan av fastigheten. Att sälja aktier (och få en skatteskuld) ser jag nämligen inte hur det skulle vara ett problem. Dessa aktier hade ändå behövt säljas och skattas för efter den avlidnes bortgång, i samband med arvskifte. Men om det är någon omständighet som gör att försäljningen av aktierna skulle kunna vara problematisk så är du välkommen att återkomma i det avseendet, så diskuterar jag eller mina kollegor det gärna.
Generellt kan dock sägas att avtal som har ingåtts med en person som inte är tillräknelig inte är giltiga. Huruvida en person är tillräknelig eller ej är dock en svår bedömningsfråga, särskilt när det gäller gamla människor. Finns det diagnosticerade sjukdomar: Alzheimers, demens eller dylikt, är det lättare att avgöra att ett avtal ska ogiltigförklaras, men annars är det svårare. Även gamla människor ska få ingå avtal, även fast de inte är lika klara i huvudet som yngre människor. Vad som skulle gälla i ditt fall är således svårt för mig att avgöra, då jag inte har fått veta särskilt mycket om din moster.
Förskott på arv
Att ge bort en fastighet gratis är en gåva. Gåvor ska i vissa fall avräknas på ett framtida arv, och kallas i sådant fall för förskott på arv.
Vad arvlåtaren i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Är mottagaren en annan arvinge, skall avräkning ske endast om detta har föreskrivits eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs.
Om personen som mottog fastigheten är en bröstarvinge är hurudregeln att gåvan är ett förskott på arv, och det är i sådant fall upp till mottagaren att visa att det inte var ett förskott utan "bara" en gåva. Ifall mottagaren istället är en annan arvinge, så är huvudregeln att det inte är ett förskott på arv, och det är i sådant fall upp till andra att visa att det var ett förskott på arv.
Ifall gåvan räknas som ett förskott på arv så ska den som sagt räknas av mot mottagarens arvslott. Om gåvan är värd mer än vad mottagaren skulle ha fått i arv är mottagaren inte återbetalningsskyldig, om det inte var överenskommet vid gåvotillfället (vilket det låter som att det inte var).
Sammanfattning
Bevittningen av testamentet är som sagt korrekt. Däremot verkar det finnas en hel del oegentligheter gällande olika förfaranden som du har beskrivit. Jag kan dock inte uttala mig om dessa då jag inte har fått den typen av information som krävs, och även om jag skulle få det så är det ändå bättre att låta en kvalificerad jurist göra bedömningen om det ska inledas en process eller inte. Jag rekommenderar dig därför att kontakta en av våra jurister, så hjälper de dig att reda ut vilka olika försäljningar och avtal som har ingåtts och huruvida de är korrekta eller inte.
Jag hoppas att det var svar på dina frågor. Om du har någon ytterligare fundering, så är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga.
Med vänlig hälsning,
Helmer
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.