Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Barns rätt till laglott

Inledning

För att förstå svaret på frågan måste vi först och främst reda ut vad begreppet arvslott betyder. Därefter måste vi reda ut vad begreppet lagott betyder. Varför det är viktigt att känna till detta begrepp kommer att framgå längre nedan.

Arvslott

Om testamente saknas så gäller följande. Den avlidnes bröstarvingar (barn och barnbarn) ska dela lika på arvet (2 kap 1 § ärvdabalken). Det är detta som kallas för arvslott.

Exempel 1. Anna har inget testamente. Hon har två barn, Bert och Carin. När Anna avlider kommer Bert och Carin få ärva 50 % var av arvet. Deras arvslott är alltså 50 %.

Exempel 2. Anna har inget testamente. Hon har fyra barn, Bert, Carin, Daniel och Erik. Erik är sedan tidigare avliden och efterlämnade sig dottern Fanny. Detta betyder att Annas bröstarvingar är Bert, Carin, Daniel och Fanny (som träder in i avlidne Eriks ställe). Detta betyder att Annas barn (som ännu lever) samt barnbarnet Fanny kommer ärva 25 % var. Deras arvslott är alltså 25 %.

Laglott

Vi övergår nu till begreppet lagott. Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort sin egendom till vem man vill. När det gäller en person och dennes bröstarvingar finns det dock ett undantag från denna huvudregel. En person får nämligen inte ge bort eller testamentera bort all sin egendom så att en/flera av sina bröstarvingar blir helt lottlösa. Detta beror på att bröstarvingar har rätt till sin laglott (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är alltid hälften av arvslotten.

Exempel. Anna har två barn, Bert och Carin. Barnens arvslott är 50 %. Detta betyder att deras laglott är hälften av 50 %, dvs 25 %. Detta betyder att barnen har rätt till minst 25 % av arvet efter Anna. Anna kan alltså inte ge bort eller testamentera bort 100 % av sin egendom till t.ex. endast Bert eller endast Carin. Däremot är det möjligt för Anna att ge bort 75 % av sin egendom till det ena barnet. Resterande 25 % kommer då att tillfalla det andra barn.

Bröstarvingarnas rätt till laglott gäller dock bara om det finns egendom kvar vid arvlåtarens (dvs den avlidnes) bortgång. Det finns nämligen ingenting som stoppar en person från att sälja, ge bort eller förbruka all sin egendom fram till sin död. Detta kommer sig av att det är personen själv som äger sin egen egendom och att denne därför är fri att göra vad denne vill med denna. Detta innebär att en person i praktiken kan göra sina bröstarvingar arvlösa. En person kan alltså sälja all sin egendom så att det vid dennes död inte finns något arv alls till bröstarvingarna. Det är inte heller brottsligt att göra detta.

Särkullbarns rätt att kräva ut sitt arv direkt

Ett särkullbarn (dvs barn från ett tidigare förhållande) har en rätt att direkt vid sin förälders bortgång ta del av sitt arv (ärvdabalken 3 kap 1 §). Särkullbarnet kan dock välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Särkullbarnet får då istället ut sitt arv när den efterlevande maken dör (ärvdabalken 3 kap 9 §).

Exempel. A och B är gifta. Make A har ett särkullbarn C. När make A dör så har C rätt att få ut sitt arv direkt. C kan dock välja att avstå från sitt arv till förmån för make B och då istället få ut sitt arv när B dör.

Vad gäller i ditt fall?

Svaret på din fråga blir följande. För det första har särkullbarnet rätt att kräva ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång. Frågan är dock om denne har rätt att kräva ut sitt arv ur bostadsrätten. Här måste vi komma ihåg att bostadsrätten enligt ett testamente ska ärvas av den efterlevande maken. Detta betyder att svaret på din fråga beror på följande:

• Om den legala arvingen kan få ut sin laglott på annat sätt än genom bostadsrätten, så har arvingen inte rätt att kräva ut sitt arv ur bostadsrätten. Med andra ord: Om det finns tillräckligt med andra tillgångar, t.ex. möbler, pengar eller fastigheter, för att täcka arvingens laglott, så saknar arvingen en rätt att kräva ut sitt arv ur bostadsrätten.
• Om det däremot saknas tillräckligt med tillgångar för att arvingen ska få betalt för sin laglott, så har denne rätt att kräva ut sitt arv ur bostadsrätten. Det spelar då ingen roll att bostadsrätten testamenterats bort till någon annan.

Jag hoppas det var svar på din fråga. Hos Familjens Jurist kan du läsa mer om arvskifte samt även boka tid för juridisk rådgivning via telefon. Har du några fler funderingar är även du välkommen med en ny fråga.