Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din frågeställning!

Regler om arv och testamente återfinns i ärvdabalken (ÄB), se lagen här.

Om ert önskemål är att den efterlevande maken ska ärva all kvarlåtenskap från den först avlidne, och att det ska gälla båda makarna gentemot varandra, bör ni använda ett sk. inbördes testamente. Ett sådant är bra att upprätta om man vill att arvsupplägget ska gälla för båda makarna, oaktat vem som går bort först. Du kan ju inte i ett enkelt testamente skriva hur din make/makas arv ska fördelas, men om du har ett inbördes testamente kan du vara säker på att arvsupplägget gäller för båda. Det är inte ovanligt att ett inbördes testamente används för just det ändamål som du har beskrivit, dvs. att den efterlevande maken ska sitta i orubbat bo.

Huruvida maken rent faktiskt får sitta i orubbat bo är däremot en annan fråga. Finns det bröstarvingar som är särkullbarn (inte gemensamma), har ju dessa alltid rätt att begära ut sin laglott direkt, dvs. hälften av det totala arvet, genom att begära jämkning av testamentet. Om inget testamente finns alls, ärver särkullbarn hela arvet direkt. Den särskilda rätt som särkullbarn har får ju då följden att den efterlevande inte kan sitta i helt orubbat bo. Men om det inte finns särkullbarn gäller testamentet fullt ut. Dessutom kan man, om det är önskvärt att den efterlevande maken ska ha full rätt till egendomen, inklusive rätt att testamentera över den, föreskriva om full äganderätt i det inbördes testamentet. Om inte det görs kommer den först avlidne makens arvingar att ärva när båda makarna har gått bort, det sk. efterarvet.

Exempel med full äganderätt:
A och B är gifta. De har inga barn. A har en bror som närmsta arvinge förutom sin fru B. De har ett inbördes testamente om att den efterlevande ska sitta i orubbat bo samt att arvet efter den först avlidne maken ska vara med fullt ägande. A går bort. B ärver A med full äganderätt. B väljer att testamentera all sin egendom till Röda korset. När B går bort ärver Röda korset allt. A:s bror blir arvslös.

Exempel utan full äganderätt:
De har denna gång ett testamente om orubbat bo, ingen föreskrift om fullt ägande. A dör. B ärver A. B skriver ett testamente att Röda korset ska ärva allt. B:s testamente blir bara gällande mot den del som hon fick i bodelningen efter A. A:s bror ärver det som B ärvde vid A:s död, det sk. efterarvet.

Skillnaden är således att med fullt ägande ärver inte den först avlidnes arvingar när bägge makarna dött. Utan fullt ägande blir det alltså ett efterarv.

Formkrav på testamente är som följer av 10 kap. 1 § ÄB. Det ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av två personer som också skriver under.

Min rekommendation är att ni skriver ett inbördes testamente. Huruvida ni vill att den efterlevande ska ärva med fullt ägande eller inte får ni diskutera/fundera över. I testamentet bör dock uttrycket "orubbat bo" undvikas, eftersom att det är ett gammalt och numera tämligen ovanligt uttryck. Istället bör en formulering som t.ex. "den efterlevande maken ska ärva den först avlidne med fri förfoganderätt/full äganderätt". Om det finns särkullbarn, och ni önskar att dessa inte kräver ut sin laglott direkt så att boet kan vara "orubbat", kan ni skriva in denna önskan i testamentet. Även om ett sådant föreskrivande inte är juridiskt betydelsefullt, kan det i praktiken påverka särkullbarnens beslut.

Vill ni vara säkra på att testamentet får det resultat som ni önskar kan ni antingen konsultera en våra expertjurister på Familjens jurist, eller beställa ett testamente enligt era önskemål. Via denna länk kan ni nå dessa tjänster enkelt.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga!
Vänligen,