Hoppa till innehållet
Artikelbild

Bodelningstvister i domstol

Om någon eller båda av parterna är missnöjda med bodelningsförrättarens beslut kan bodelningstvisten dock komma att avgöras av en domstol.

F�rfattarbild

Pierre Kryhl, jurist Familjens Jurist

Uppdaterad:

Klandertalan

Den make som är missnöjd med bodelningsförrättarens beslut kan överklaga beslutet till tingsrätten. Det kallas klander av bodelningen. Inom fyra veckor från delgivningen av bodelningsbeslutet måste den missnöjda maken väcka klandertalan vid den tingsrätt som har förordnat bodelningsförrättaren.

Om du inte redan under processen hos bodelningsförrättaren haft ett juridiskt ombud som företrätt dig så är mitt råd att du kontaktar en jurist som kan hjälpa dig att upprätta ett överklagande och som kan företräda dig i domstol. Kom ihåg att det finns en tidsfrist inom vilken en klandertalan måste väckas och därför behöver du komma i kontakt med en jurist i god tid innan den tiden löper ut.

Inför en klanderprocess i tingsrätten behöver du och ditt ombud gå igenom och fundera på vad i beslutet som du anser är fel och vad som du vill att tingsrätten ska ändra. Det är detta som brukar kallas yrkande. Ni behöver också ta ställning till vad grunden är för yrkandet. Klandertalan kan t.ex. ta sikte på att bodelningsförrättaren ansett att värdet på en tillgång är betydligt lägre än det du anser värdet är. Detta kan i sin tur få till följd du anser att tingsrätten ska ändra storleken på bodelningslikviden som den andra maken ska betala till dig. Ett annat exempel kan vara att du vill tingsrätten ska ändra den så kallade lottläggning som bodelningsförrättaren har beslutat om och du exempelvis ska tilldelas fastigheten i stället för den andra maken.

Juristen kan tillsammans med dig gå igenom ditt ärende och göra en bedömning av ditt fall och möjligheterna till att nå framgång i domstol samt vilka riskerna är med en domstolsprocess.

Rättegång i tingsrätten

Klander av bodelning handläggs i tingsrätten som ett så kallat ordinarie tvistemål. Efter det att klanderskriften har kommit in till tingsrätten så går domstolen igenom handlingen och därefter utfärdas en stämning som skickas till motparten. Med det är målets förberedelse i tingsrätten i gång.

Förberedelsen i tingsrätten är ofta både skriftlig och muntlig. Syftet är att tingsrätten ska reda ut parternas yrkanden och invändningar och grunderna för detta, dvs. vad parterna vill och stödet för att de tycker så. Under förberedelsen ska tingsrätten också reda ut vilka omständigheter och förhållanden som parterna är överens om och vilka som de är oense om. Vidare ska tingsrätten klarlägga vilka bevis som parterna vill lägga fram och vad som ska styrkas med bevisningen.

Ett annat syfte med förberedelsen är att rätten ska undersöka om det finns förutsättningar för en förlikning mellan parterna, dvs. att se om det går att få parterna att komma överens. En del av den muntliga förberedelsen, som är ett sammanträde där parter och ombud närvarar, brukar ofta handla om förlikningsdiskussioner. Det är därför bra om du och ditt ombud redan före den muntliga förberedelsen har diskuterat igenom hur en ev. förlikning kan se ut och vilket typ av bud som kan vara lämpligt att lämna vid sammanträdet.

Om parterna inte når en förlikning under förberedelsen så blir nästa steg att sätta ut målet till huvudförhandling. Vid huvudförhandlingen hålls bland annat förhör med parterna och vittnen som har åberopats av parterna. Även annan bevisning som parterna har åberopat gås igenom. Innan huvudförhandlingen avslutas får parterna slutföra sin talan, det är det som brukar kallas för pläderingar. Om man har ett juridiskt ombud så är det ombudet som för din talan i alla de olika delarna av huvudförhandlingen.

Efter det att huvudförhandlingen har avslutats ska rätten döma i målet. Rätten får bara döma över det som har kommit fram under huvudförhandlingen.

Den som är missnöjd med tingsrättens dom kan överklaga den till hovrätten. Det krävs dock att hovrätten meddelar prövningstillstånd för att målet ska tas upp i hovrätten.

Att tänka på när det gäller domstolsprocesser kring klander av bodelningar

  • Du behöver själv kontakta ett juridiskt ombud, det är inget som domstolen hjälper till med.
  • Huvudregeln är att den som förlorar målet ska ersätta den vinnande partens rättegångskostnader. Det finns möjlighet att få rättsskydd för bodelningstvister i vissa typer av juristförsäkringar (som ofta erbjuds via medlemskap i ett fackförbund). Därigenom kan du få ekonomiskt stöd för de fall du skulle förlora en tvist.
  • Du behöver vara förberedd på att det ofta tar lång tid att få ett mål om klander av bodelning avgjort i tingsrätten. Det är inte ovanligt att det tar mer än ett år.

Om Pierre Kryhl

Pierre är affärsansvarig för processjuridik på Familjens Jurist och har lett Familjens Jurists arbete att stärka barnens ställning i vårdnadstvister. Pierre har lång erfarenhet av tvister och förebyggande juridik och är en aktiv och uppskattad föreläsare, skribent och debattör av dessa frågor.