Hoppa till innehållet

Familjens Jurist driver innovation genom forskningsprojekt inom digitalisering

Familjens Jurist tar ett viktigt steg mot framtiden genom ett forskningsprojekt för att undersöka hur AI och digitalisering kan förbättra och demokratisera tillgången till juridiska tjänster. Projektet bedrivs som ett doktorandprojekt och fokuserar på den första AI-drivna juridiska rådgivaren i Sverige, som nu utvecklas av Familjens Jurist, och dess potentiella påverkan på den juridiska branschen och samhället i stort.

Digitaliseringen har länge förändrat många branscher, och nu står även juridiken inför ett skifte. Genom att kombinera AI med juridisk expertis vill Familjens Jurist utveckla nya sätt att erbjuda juridisk rådgivning som är både effektiv och tillgänglig för fler. Doktorandprojektet, som drivs av Camilla Häggroth, industridoktorand vid Halmstad Högskola och HR-chef inom Fonuskoncernen som Familjens Jurist är en del av, undersöker skärningspunkten mellan framväxande teknologier och social rättvisa, med särskilt fokus på den juridiska sektorn. Forskningen syftar till att analysera hur teknologiska innovationer, såsom AI-drivna juridiska rådgivare, omformar juridiska tjänster och bidrar till ökad rättvisa.

- Genom att studera Familjens Jurist vill vi skapa en förståelse för hur digital innovation kan förändra arbetssätt och lösa samhällsproblem. Med målsättningen att se på hur nya teknologier kan främja social rättvisa samtidigt som den bredare betydelsen och effekten för den juridiska branschen analyseras, säger Camilla Häggroth.

Forskningen strävar efter att visa hur framväxande teknologier kan överbrygga klyftan mellan innovation och jämlikhet, och därigenom bidra till en mer rättvis och inkluderande samhällsutveckling.

- Vi ser en enorm potential i att använda AI för att stärka rättssäkerheten och göra juridisk rådgivning tillgänglig för fler. Samtidigt är det avgörande att vi förstår de institutionella och etiska utmaningar som digitaliseringen medför. Därför är detta forskningsprojekt så viktigt, fortsätter Camilla Häggroth.

Forskningen använder en tvärvetenskaplig forskningsmetod, där deltagande aktionsforskning, etnografiska studier och institutionell teori kombineras för att ge en djupgående analys. Forskningen ska även ses genom EU:s AI Act för att bedöma hur denna reglering påverkar digital innovation. Genom workshops, intervjuer och dataanalys undersöks hur AI-baserad juridisk rådgivning kan balansera innovation med förtroende och kvalitet. Studien syftar till att ge praktiska insikter för både juridiska yrkesverksamma och beslutsfattare, samtidigt som den bidrar till den teoretiska förståelsen av institutionellt entreprenörskap i en digital kontext. I slutändan strävar forskningen efter att visa hur framväxande teknologier kan överbrygga klyftan mellan innovation och jämlikhet, och därigenom bidra till en mer rättvis och inkluderande samhällsutveckling.