EU-förordningar nr 2016/1103 och nr. 2016/1104 av den 24 juni 2016 om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden trädde i kraft den 29 januari 2019. Förordningarna är bindande och direkt tillämplig i Sverige och Spanien bland annat EU medlemmar. EU förordningar reglerar vilket lands domstolar/myndigheter som får besluta frågor om bodelning i samband med äktenskapsskillnaden/separation eller vid dödsfall, vilket landslag som då ska tillämpas vid bodelning och hur avgörande och domar om bodelning erkänns och verkställs i ett annat EU land. Universalitetsprincipen gäller, d.v.s. tillämpas mot tredje land (icke EU länder).
Att tänka på:
- Förordningarna tillämpas för samtliga äktenskap ingångna efter ikraftträdande förordningar fr.o.m. 29 januari 2019. Dessa Rådets förordningar gäller inte för sambor.
- Universalitetsprincipen gäller, d.v.s. tillämpas mot tredje land (icke EU länder).
- I Sverige finns inte längre ett register av partnerskap som i Spanien däremot parterna som har ingått registrerat partnerskap enligt en annan EU medlemslagsland erkänns i Sverige. Obs. att i Sverige och Spanien kan två personer av samma kön gifta sig.
- Notera att man kan göra ett lagval och välja domstol/myndighet i ett land där man INTE är medborgare. Lagvalet ska göras när parterna är i livet och det finns ingen möjlighet att avtala om ett lagval mellan efterlevande maken/-an registrerade partner och den avlidnes arvingar efter dödsfallet i skillnaden till Arvsförordningen.
- För att lagvalet i ett äktenskapsförord ska vara giltigt ska äktenskapsförordet vara skriftligt och undertecknas samt dateras av båda parter. Det finns möjlighet att upprätta ett äktenskapsförord även för blivande makar.
- Vid dödsfall kan en och samma domstol i en medlemsstat handlägga frågor om arv och bodelning men två olika lands lagar kan avgöra bodelningen och arvet därför man rekommenderar att upprätta äktenskapsförordet.
- Förordningarna beskriver inte begreppet äktenskap. Både Spanien och Sverige erkänner samkönade äktenskap. De länder som inte accepterar samkönade äktenskap kan istället vägra att tillämpa förordningen eller istället tillämpa förordningen om registrerat partnerskap.
- Om man inte gör ett aktivt lagval genom ett avtal kommer följande regler att gälla:
- Lagen i det landet där makarna eller registrerade partner hade sin första gemensamma hemvist när äktenskapet ingicks eller där parterna registrerade sitt förhållande.
- Båda makarnas eller registrerade partners gemensamma medborgarskapsland när äktenskapet ingicks.
- Makarnas eller registrerade partners närmaste anknytning när äktenskapet ingicks.
- Dessa förordningar tillämpas inte på några rättsområden såsom överlåtelse av rättighet av fast eller lös egendom, bland annat.
Behöver du hjälp av en jurist? Boka tid hos oss för rådgivning.
