Vad menas med barnets bästa?
Barnets bästa är en av de fyra viktigaste artiklarna och hörnstenarna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 3 i Barnkonventionen bestämmer att vid alla åtgärder som rör barn - ska barnets bästa komma i första rummet. Detta gäller i kontakter med offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Hos Unicef kan du läsa hela Barnkonventionen (extern länk).
Av formuleringen barnets bästa skall komma i första rummet framgår att det kan finnas situationer där andra personers rättigheter kan komma före - men dessa måste alltid prövas. Detta ska endast ske efter att det skett en prövning av barnets rättigheter i förhållande till andra personers rättigheter.
I frågan om adoption är barnkonventionens skydd mycket starkare. Där får inget annat intresse än barnets väga tyngre. (artikel 21 i barnkonventionen).
Vad innebär ett barnperspektiv?
I den familjerättsliga lagstiftningen har principen om barnets bästa funnits inskriven i över hundra år. Numera finns den även inskriven i ett stort antal lagar som rör barn. Principen innebär att den som tar ett beslut som rör ett barn ska göra detta utifrån ett barnperspektiv. Att ha ett barnperspektiv innebär att lyssna på vad barnet har att säga och ge barnet respekt - som en individ med egna rättigheter.
Vad gör Barnombudsmannen?
Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bevakar hur barnkonventionen följs i Sverige. Målet är att få statliga myndigheter, kommuner och landsting att arbeta som barnkonventionen säger. Barnombudsmannen har även definierat vad som menas med att använda ett barnperspektiv i en fråga. Ett antal faktorer ska beaktas för att göra en bedömning av vad som är ett barns bästa i en situation - dessa är:
- Barnkonventionens principer
- Lagar, riktlinjer och policydokument
- Forskning och studier om barn
- Barnets egna åsikter och synpunkter
- Barnets familj, lärare, vänner
- Beslutsfattarens egna kunskaper och erfarenheter
Barnets rätt att komma till tals
Barnets rätt till inflytande över sin livssituation och att komma till tals i frågor räknas också till en av hörnstenarna (Barnkonventionen artikel 12.)
Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål ska barnet - i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet - särskilt beredas möjlighet att höras. Antingen direkt, genom en företrädare eller ett lämpligt organ - och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.
Föräldrabalken och rätten till delaktighet i beslut
Det är viktigt att komma ihåg att även små barn ska vara delaktiga i beslut - men att barnet även kan välja att inte vara delaktigt. Detta för att det krävs insyn och information om en situation - och olika konsekvenser av ett beslut - för att en person ska kunna vara delaktig. Denna del är inte lika tydligt inskriven i lagstiftningen ännu - men är viktig att komma ihåg för alla inblandade aktörer.
Ett ökat inflytande utifrån ålder
I barnrättsliga processer finns det regler i föräldrabalken som säger att barn ska ha ett ökat inflytande utifrån sin ålder när det gäller frågor om vårdnad, boende, umgänge, adoption, och ändringar av namn. Blir det en tvist mellan föräldrarna är det främst Socialtjänsten som ska prata med barnet och lyssna in barnets åsikter och redovisa dem för domstolen. Det görs oftast i vårdnadsutredningen.
Om det inte görs en sådan utredning är det viktigt att se till att barnet får komma till tals på annat sätt. Här är FN:s barnrättskommitté tydlig med vikten av att det sker som ett respektfullt samtal och inte som ett förhör.
Är det ett litet barn ingår det också att observera barnet i sin hemmiljö - för att kunna fastställa barnets mening även om barnet inte kan uttrycka det i ord.
Barnets rättigheter i Sverige - några viktiga årtal
I början av 1900-talet började frågan om barns rättigheter för första gången synas i den svenska lagstiftningen. Under åren 1917 - 1920 tillkom en helt ny och banbrytande lagstiftning som behandlade barns rättigheter. Under denna period stiftades fyra lagar med stor relevans för barnrätten. De så kallade barnlagarna berörde:
- Äktenskaplig börd
- Barn utom äktenskap
- Barn inom äktenskap
- Adoption
1917: Vårdnad betonar föräldrarnas ansvar
1917 infördes begreppet vårdnad för att betona föräldrarnas ansvar för att barnen skulle växa upp under goda förhållanden. De nya formuleringarna valdes medvetet för att komma bort från äldre begrepp som föräldramakt och föräldramyndighet - och för att betona föräldrarnas plikt att se till barnets bästa. Detta var något helt nytt i den svenska lagstiftningen.
Möjligheterna till adoption infördes 1917 och där tycks tanken om barnets bästa och barnets medbestämmanderätt redan tidigt ha varit en ledstjärna för lagstiftaren. I den ursprungliga lagtexten infördes ett krav på samtycke av barn som fyllt 12 år. Adoptionen skulle inte heller få genomföras om det inte var till gagn för barnet.
70-talet: Fokus på barnets rätt i domstolar
Under 1970-talet inleddes en genomgripande reform av den familjerättsliga lagstiftningen med stort fokus på barns rättigheter. Även på jämställdhet mellan föräldrarna och barnets rätt till båda föräldrar efter en skilsmässa. Under denna tid fokuseras också en hel del på hur barnet skulle vara en del av domstolsprocessen - och vilka frågor barnet skulle kunna driva mot sina föräldrar i domstol.
90-talet: Samförstånd för barnets bästa
Nästa lagstiftningsvåg inom barnrätten skedde efter att barnkonventionen ratificerades år 1990. Där lades i stället ett starkare fokus på samförståndslösningar mellan föräldrarna - för att undvika att hamna i domstol. Allt större ansvar lades på Socialtjänsten för att se till att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Genomgångar gjordes av lagreglerna om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals - och de förtydligades i Föräldrabalken.
2020: Barnkonventionen blir svensk lag
Ett stort steg för att ytterligare stärka barnets rättigheter skedde i januari 2020 när barnkonventionen blev svensk lag. En fördel med att göra konventionen till lag är att den kan åberopas direkt i domstol - på samma sätt som andra svenska lagregler. Nu sker ännu en systematisk genomgång av lagstiftningen för att se till att bankonventionen får det genomslag som är tänkt.
Har du frågor om barnets rättigheter och vad det innebär att barnkonventionen från och med 2020 gäller som svensk lag och kan tillämpas i domstol?
